18 januari 2019

Besök i Min Hang och middag med Wang

Michi skulle vara borta hela dagen idag också och vi skall ses på middag ikväll. Dagen började med god frukostbuffè på Grand Central Hotel.


Pia hade tipsat om en cashmere-affär hon varit i när hon var i Shanghai förra gången så jag hade bestämt mig för att åka dit. När jag frågade efter vägen på hotellet fick jag till svar: Oh, that is very far!!! Här finns ju tunnelbana och med google maps i telefonen kändes det mer som ett äventyr. Hundra meter från hotellet går linje två så det blev en station till Public Square. 


Här bytte jag till linje 1 och åkte till ändstationen, hela tolv stopp. På slutet kom vi upp ovan jord och fick se lite av Shanghai.



Det blev sedan linje 5 med sex stopp till och sedan var jag framme vid Dongchuan Road ute i Min Hang. Hela resan tog väl en knapp timme så det var inte så farligt. Kom till ett stort shoppingmall, tog vänster och var rakt framför cashmere-affären. Lätt som en plätt.


Vilken affär! Silkeslena material i alla former. Här fanns ponchos...


...klänningar...


...långkoftor och mycket mer. Priserna var inte förhandlingsbara, men jag vet ju vad jag betalade på marknaden förra året och det här var lika lågt. Skönt att slippa pruta!


Med ett par påsar i händerna gick jag tillbaka till shoppingmallen jag sett. Det var rätt litet men hittade givetvis en skoaffär. Efter det var det dags att åka hem igen.


Här är skorna som kom med hem. De låga 180 och de höga 280. Sååå bra priser. Hur skall man motstå?



På hotellet var det happy hour mellan fem och sju. Medan jag väntade på att bli hämtad och körd till middagen blev det ett glas vin. Skönt att få sitta ner lite! 
  

Klockan sex blev jag hämtad och körd till Wangs kontor. Därifrån gick vi sedan till den kinesiska restaurangen. Alltid fantastisk belysning. Dessutom var det bröllop i rummet brevid och musik och tal fullständigt dånade in genom vikväggen... 


Det blev väldigt god kinesisk mat. Wangs fru kunde knappt någon engelska så ibland blir det lite svårt, men med maken som översättare tragglade vi oss fram. 


 Nu är det dags för helg och Michi och jag får lite tid ihop igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar