När vi kom ner, efter en liten felkörning, så åkte vi längs med det turkosa havet. Tala om att man kan känna saknad efter hav och vatten när man bor mitt inne i landet... Väl framme blev vi bjudna på kaffe och Neena, som skulle visa oss runt, var fjärde generationen indiska i Malaysia, men hade studerat hela sitt liv i England och hade en sån fantastiskt underbar brittisk accent!!! Jag kunde bara sitta och njuta :o)
Efter kaffet, och lite piggare, fick vi titta runt i deras visningslokaler och sedan fick vi oss en lektion i hur själva tillverkningen går till. Inte helt lätt såg det ut.
Själva besöket avslutades med en god indisk lunch. Neenas dotter Lishia, 7 år, var med. Sån söt liten tjej som helt ogenerat satt och pratade med alla oss svenska "tanter" som kommit ner. Innan vi åkte tillbaka till Kuala Lumpur var vi och hälsade på en tjej som nyligen kommit med i Swea, Monika, som är bosatt i Port Dickson. De hade ett helt fantastiskt hus precis vid havet och man kunde ha suttit i timmar på deras altan och bara tittat ut över Melakkasundet. Så vackert!!!!