Spanien 17 - 20 juli

Tidigt på morgonen den 17 juli, närmare bestämt klockan 4, pallrade jag mig upp och körde till Landvetter för att ta flyget ner till Malaga och hälsa på Anna, Pia och Jonas nere i Almunécar. Första stoppet var ett byte i Paris på Charles-de Gaulle. Planet var en halvtimme försenat och jag hade en knapp timme på mig för att byta terminal. Hann på nästa plan i sista stund, men vad som inte hann med var min väska... Det blev till att börja vistelsen i Spanien med en anmälan om försvunnet bagage. Sådär bra när man skall vara där en helg. Förhoppningsvis kommer man någon gång lära sig att packa ner något i handbagaget... Nu skulle jag som tur var bo hos vänner så det var ingen akut kris. Mer akut var det kanske med den stackars grevéosten som blev alltmer lagrad i väskan :o)

Blev hämtad av danske Börge som satt exemplariskt och väntade i flygplatsens café med ett paket Prince och en namnskylt framför sig. Resan från Malaga västerut till Almunécar tog ca en timme. Eftersom jag inte hade något att bära på behövde jag inte åka hem och lämna det hos Pia och Jonas utan kunde möta Anna vid busshållplatsen mitt i stan direkt. Så mysigt att träffa vår "stora gumma" igen efter två veckor.

Anna tog mig genast med upp till sin lägenhet så att jag fick hälsa på familjen hon bott hos. Det var roligt att se dem efter att ha hört alla historier. Maten har ju varit rätt kass - vad sägs om en muffin och en kopp choklad till frukost, eller en middag bestående av ris, ketchup och stekt ägg - men nu var det glad leenden och kindpussar på spanskt manér. Läget där de bodde var helt strålande och hur centralt som helst. Anna och jag begav oss sedan snabbt ut på stan och hon tog med mig ut på café och vi lunchade på goda mackor.

Vid sextiden packade Anna ihop det sista i lägenheten och Pia kom och hämtade oss och körde hem oss till deras lägenhet. Vilket läge!!! En enorm altan, med utsikt över hela Medelhavet med en obruten horisont. Endast en väg skiljer huset de bor i från stranden och det turkostblå havet. Så fantastiskt! I lägenheten fanns också världens sötaste hund, kallad Bus.

Det blev avkoppling direkt i form av ett glas vin på altanen och sedan gick vi med ner till deras kontor och butik och tittade. Härligt med entreprenörer. Pia och Jonas har en verksamhet som importerar Vina Maipo från Chile till Spanien, ett av världens största vinproducerande länder. Middagen åt vi sedan hemma ute på altanen, som i princip fungerar som vardagsrum, och drack deras egenimporterade vin till. Livet är enkelt!

På lördagsmorgonen lyste min väska fortfarande med sin frånvaro så det var till att gräva lite i Pias garderob :o) Sedan begav sig Anna och jag ut på stan. Jättekul att gå runt och titta på den lilla stan där hon tillbringat två veckor. Lite shopping hann vi med också, så att jag hade något ombyte. Klockan hann passera 24-timmars gränsen för bortsprunget bagage och helt plötsligt hade jag 100 Euro att handla för så det blev både klänning, skor och en top inhandlat. Vi hann också upp till en stor klippa med ett kors som delar av stranden i Almunécar och fick oss en fantastisk utsikt till livs. Vi satte oss en stund vid ett litet café och tog varsin juice vid havet.

Halvtre träffades vi för långlunch vid havet och var sedan inte hemma förrän vid halvsju. Vad hade hunnit levereras hem då om inte min väska!!! Humöret på topp :o) Väl hemma var vi så mätta så det blev ingen middag den kvällen. Istället gick vi ut på en pub och lyssnade på ett live band där en av deras svenska kompisar, Jörgen, spelade gitarr som en gud. Undrar om jag någonsin hört någon spela gitarr på det sättet!!! Anna var ute med sina kompisar och klockan ett på natten strålade vi samman och traskade hemåt.

På söndagen var det dags för en typisk sydspansk frukost, Churros. En smet, liknande våffelsmet, friteras i långa stänger som man strör mycket socker över, och som sedan doppas i chokladsås. Näringsriktig och mättande ;o) Himla roligt att testa saker som är så annorlunda mot det man normalt gör eller äter.

Efter frukosten drog vi oss hemåt en dryg timme och vid tvåtiden hade vi bestämt möte med kusin Lena med familj. Normalt sett brukar vi kusiner träffas en gång per år på Rörtången när alla är ute med båten. I år hade Paulis drygt fyra veckor inbokade i Spanien och skulle inte komma hem förrän vi åkt tillbaka till KL. Nu bodde de i Nerja, som låg bara en halvtimme från Almunécar! Världen är liten... Det blev bad i Medelhavet och sedan lunch på Pepes. Jättekul att hinna träffas!!!

På kvällen blev det packning och middag på altanen igen. Nästa morgon skulle vi upp tidigt, redan tjugo i fyra. Det har varit en underbar helg, en mycket fin, liten stad och enormt trevligt sällskap. Många ingredienser som gör att vi får försöka lura med oss Michi nästa år för ett nytt besök!!!

På vägen hem gick bytet i Paris bra och vårt bagage rullade ut så fint när vi väl landade i Göteborg :o)

Sverige 15-16 juli - Träff med Thonells och Carlssons

Onsdagen den 15 var vi hembjudna till familjen Thonell på Tjörn. Nu är det två år sedan de lämnade KL och vi försöker att träffas varje sommar, minst :o) Denna gång var ju inte Anna med, men det är roligt att se Emil och Fredrik när de ses för det känns som om de aldrig varit ifrån varandra. Vädret visade sig från sin bästa sida denna dag, så jag och Fredrik åkte först snabbt in till Göteborg och fick vår andra fästingspruta och sedan stack vi ut till Tjörn så vi var där vid halvtvåtiden.

Vi packade fikakorgar och åkte ner till badet i Berga tillsammans med Marikas syster med familj. Vid femtiden kom även Michi och vi åkte tillbaka hem och grillade. När vi sedan skulle hem klarade inte killarna riktigt av att skiljas åt så vi fick med oss Emil med oss hem ett par dagar. Kul!

Dagen efter hade vi bjudit hem Ulla och Rune, våra goda grannar på Rörtången, på lite middag. I år har vi knappt sett dem härute så det var roligt att få lite tid till att sitta ner och prata. Extra roligt med tanke på att de varit och besökt oss i KL för några år sedan och vi har många roliga minnen och bilder från det. Ulla hade gjort en av sina fantastiska äggostar! Så gott och så typiskt bohusländskt! Även pappa och min syster med familj fick möjlighet att smaka på den så det har varit många lyriska kommentarer om den efterrätten!