29 oktober 2011

På Pulau Carey med Swea

I torsdags var det en fullspäckad dag som började med en Swea-aktivitet. För ett tag sedan hade vi Reita, kvinnan till vänster på bilden, hos oss på morgon och hon höll då föredrag om Malaysias ursprungsbefolkning, orang asli. Nu åkte vi på en utflykt till Pulay Carey för att göra ett besök i en orang asli by. Det var en dryg timme att köra från KL på allt mindre vägar, men till slut hittade vi fram. Kvinnan i blått är ansvarig för kvinnogruppen som gör korgar m.m. som säljs för att försörja byn.



Vi började med en rundvandring för att se hur det ser ut och vad de gör. Några män gör träsniderier. En mask tar cirka en månad att göra och kostar mellan 500 och 1.000 ringgit. Det är inga stora pengar de drar in.




Vi forsatte sedan med en liten promenad in i djungeln för att besöka ett ancestor house, eller spirit house. Orang asli är inte muslimer utan tror mer på trädandar och förfäders andar. Det var väldigt blött ute för det hade varit stora skyfall dagen innan. Ändå ingenting jämfört med Bangkok just nu.




Vi blev också visade palmfrukter, som man sedan gör palmolja av. En mycket stor industri i Malaysia. Detta bolaget hade dessutom lagt beslag på stora marker som egentligen hör till orang asli, men som alla minoritetsbefolkningar i världen har de få rättigheter och blir lätt överkörda.




Så kom vi till detta lilla ancestor house.




Nästa stopp på vår promenad var en verkstad där de gjorde olika skulpturer och masker i trä.








Vi lyckades samla hela gruppen med 15 Sweor med gäster, samt några av de lokala kvinnorna på bild.




Det var otroligt varmt och när vi kom tillbaka till starten var det dags för lite fika. Vi var några som hade haft med oss kakor och byn bjöd på te och sedan hade vi frågestund. De var väldigt intresserade av Sveriges orang asli, dvs samerna, men även av relationer, giftermål och barn och hur det funkar i Sverige.




Här är lite av de produkter de tillverkar.




Vi fick även se och prova på hur man viker olika blad för att det skall bli så här fint!





En äldre kvinna i byn, som inte talade engelska, satt med och tittade på alla oss vitnäsor som invaderat byn.




Flera köpte små saker av blad kvinnorna vikt. Väldigt dyrt, 2 rm styck...




Innan färden vände åter mot KL var det dags att få lite lunch i magen. Alldeles vid en stor flod låg en restaurant som vi fått tips om skulle vara väldigt bra.





Det blev ångkokt fisk, kyckling med mango, friterat ris och mycket annat. Som alltid på en riktigt lokal restaurant var det väldigt välsmakande. Mörka moln tornade upp sig och hela himlen laddade ur med en riktig åskskur. Det gick knappt att prata med varandra, eftersom restaurangen hade plåttak, men det var väldigt mäktigt!




Jag var sedan tvungen att sticka lite tidigare för att köra tillbaka till KL och vara i tid till min konversationskurs i franska. Denna gång var vi tre. En singaporekines som var väldigt duktig och en malaykines som jag för mitt liv inte kunde förstå ett ord av vad han sade. Vi diskuterade skolsystem, vilket var intressant när vi kommer från så olika länder.


Halvåtta var det sedan dags för bokklubb hos Jessika. Denna kväll var vi sju tjejer som samlades.




Först blev det middag och mycket prat och därefter byte av böcker. Fick med mig flera nya böcker hem att läsa och snart kommer Michi med lite böcker från Sverige också. Underbart!