07 december 2016

Träff med Helene och pappa

Det blev inte så mycket sömn på planet i natt, men väl tre filmer. Vi går inte på bio så ofta så det är roligt att flyga och se lite film. Det blev Mothers Day, A bakery in Brooklyn och The Iron Lady. Landade halvtio i ett fyragradigt Göteborg och tog en taxi hem. Pappa kom ner på en fika direkt. Så mysigt att ses igen. När han stack igen vid elva blev det uppackning och julpyntning. Det blir så fint att få fram alla adventsljusstakar så det blir lite ljusare hemma.


Helene och pappa kom ner på eftermiddagen och vi gick en promenad. Det var grått, regnigt och blåsigt, men det vara bara att ta på sig ordentligt och beväpna sig med ett paraply. Det blev en timmes rask promenad och massor med prat.


Satte mig och bloggade lite när jag var hemma igen och tände ett stort datumljus. Nu gäller det att elda som tusan för att komma ikapp.


På kvällen bjöd pappa på middag. Det gör han i princip alltid första kvällen jag är hemma. Ofta blir det råbiff, något vi båda gillar. Michi kom hem lagom från en resa nere i Småland och hann få sig en råbiff han också.


Vid halvnio var vi helt slut. Det motsvarar halvfyra på morgonen i Malaysia så vi hade klarat oss bra tycker jag. Det är så mycket lättare att resa åt det här hållet. Man är trött lite tidigare på kvällen, men pigg på morgonen. Så skönt!

06 december 2016

Min tur att vända nosen mot Sverige

Idag blev det sista dagen i KL även för mig innan färden till Sverige. Började morgonen med en tur in till stan för att hämta översatta betyg för Tobbe och Pontus. Skulle ha gjort det igår, men var lite svag så det fick bli idag istället. Åkte sedan direkt till kontoret och skickade in alla papper för båda två så nu ska det rulla på när vi är borta. Kom hem vid fyratiden och fick packat mina väskor.


Halvnio hade jag sagt hejdå till Thelma och satt i taxin. Det var så skönt för ute på flygplatsen kunde jag bara gå rakt fram till incheckningsdisken. Älskar silverkortet på KLM. Man checkar in på Business Class och undviker alla långa köer. Nu kan vi ju dessutom gå igenom en elektronisk gate så på åtta minuter var jag incheckad och igenom passkontrollen. Måste vara nytt rekord.

När jag stod och väntade på att scanna handbagaget stod det en tjej framför mig som såg lite vilsen ut. Hon vänder sig om och frågade hur man skulle göra. Det visade sig vara en tjej på 20 år, Ashba, från Sri Lanka. Hon var föräldralös sedan mer än tio år och bodde med sin moster i Kandy. Nu hade hon kommit till KL i två månader för att bo hos sin morbror som jobbar på universitet här i KL. Hemresan skulle hon klara själv och hon hade aldrig flugit ensam tidigare. För oss är det så självklart, men har man aldrig gjort det så är det säkert mycket som är förvirrande. Jag visade henne hur hon skulle göra, följde henne till det lilla tåget och gick sedan med henne bort till hennes gate. Hennes morbror ringde hela tiden och när han hörde att jag hjälpte henne ville han till och med prata med mig och tacka för att Ashba fick hjälp. Så sött! Skönt att kunna hjälpa till lite. Det var ju en söt start på resan.

Flyget blev en halvtimme försenat då en person checkat in en väska men inte dök upp, så väskan måste av igen. Han måste ha somnat någonstans med tanke på att planet går vid midnatt. Nu är jag på väg hem till Sverige. Så mysigt!!

05 december 2016

Tillbaka till KL och Michi till Sverige

Efter en hemsk natt med nästan ingen sömn var det dags att packa och åka tillbaka till KL. Inte roligt att resa när man mår dåligt. Redan 6.20 kom taxin som tog oss till flygplatsen i Siem Reap. Sedan blev det flyg två timmar ner till KL och så taxi hem. Det var skönt att stiga innanför dörren hemma!


Michi jobbade och var iväg och klippte sig innan resan till Sverige. Kvart i nio var det dags för honom och Kevin att resa igen och åka till Sverige. Jag åker redan imorgon, så inte långt efter. Normalt är det alltid jag som reser först.


Fredrik har också legat hemma och varit sjuk ett par dagar. Det är väl den säsongen helt enkelt. Storasyster Anna var snäll och stack hem till honom på lunchen med medicin och hans lakritsjulkalender. Det är bara tio minuters promenad från hennes kontor hem till Fredrik. Så skönt för oss att veta att de har varandra. När Anna var sjuk för ett tag sedan var Fredrik där med mat till henne. Då gläds man i sitt hjärta som förälder!!!

04 december 2016

Angkor Wat Race

Klockan fem i morse stod två tuktuk utanför hotellet och väntade på oss. Sju glada entusiaster som skulle springa Angkor Wat Race. Sex av oss skulle springa 10 km och en skulle springa 21 km. Det var alldeles kolmörkt när vi kom fram till starten.


Först ut var ett rullstolsbundet gäng som skulle ta sig runt 21 km. Strax därefter startade Kevin i halvmaran och vid halvsju kom vi iväg som skulle springa 10 km. Mitt mål var att orka springa hela vägen utan att gå och Michi, som inte har sprungit ute på nästan två år, ville bara ta sig runt, med målet att vara snabbare än sin fru. Något jag aldrig betvivlade att han skulle vara.


Jag var så nöjd när jag kom i mål. Tiden var inte så snabb, men jag klarade mitt mål att orka springa hela vägen. Det här gav mersmak! Tiden var dessutom fyra minuter snabbare än förra gången vi sprang här så det var extra kul. Min tid blev 1,09,40 och jag kom 256 av cirka 1452 damer. Michi fick tiden 1,01,09 och kom 276 av ca 1749 herrar. Inget man kan klaga på. 


Tarja och Gary kom in på 1,07 respektive 1,08 så alla låg ganska tätt.


Tobbe och Anders hade satsat på att gå runt, men Tobbe gjorde ett litet ryck på slutet och sprang blandat med gång de sista tre kilometrarna. Hans första lopp sedan lumpen så bara det var ju en prestation.


Som traditionen bjuder hade vi med lite champagne att dela på. Det var vi alla värda!!!


Nu hade solen dessutom gått upp så att vi kunde få njuta av Angkor Wat-templets silhuett.


Vi åkte sedan hem till hotellet och åt frukost och sedan blev det 1,5 timmes massage. Det gjorde allt lite ont för alla var lite ömma efter loppet.


Efter massagen bröt min mage totalt ihop så det var bara att gå hem och lägga sig. Någon liten elak matbacill som attackerade. Tur att jag hann springa loppet! Det var skönt att komma tillbaka till hotellrummet! Michi och övriga gick in till marknaden och handlade lite samt åt god lunch. Jag blev liggande hela kvällen så de hann med en middag och lite firande på stan också.


Så roligt att ha gjort detta igen. Förra året hoppade vi över eftersom alla var hemma och firade pappa när han fyllde 80. Nu är vi på gång igen.

03 december 2016

Heldag i Siem Reap och Tonle Sap

Idag blev det start med mysig frukost på hotellets matsal ute.


Hotellet är nästan som ett eget litet tempel med många statyer.


Torbjörn och Michi ville åka till sjön Tonle Sap, men jag kände att jag varit där så många gånger så jag tog hellre en promenad runt stan. De stack iväg vid halvelvatiden med en tuktuk.


Efter en dryg halvtimme kom de fram till sjön och hyrde en båt.


De stannade bland annat till vid en affär och köpte en säck med 50 kilo ris till en skola.


Det blev sedan en fullspäckad dag med massor av tempel. Det är första gången för Tobbe i Angkor Wat och det finns ju mycket att se.


Det ser ut som om Tobbe försöker rasera de gamla stenarna...


Själv tog jag mig en promenad till marknaden. Här finns allt från turistkopior av Angkor Wat-templet till färska råvaror som kyckling, fisk och grönsaker.


Träffade också den här kvinnan som jag hälsar på varje gång vi är här. Det blev några fina sjalar inköpta.


Lunchen blev färska vårrullar. Så gott!


På kvällen strålade vi alla samman och gick ut för att äta middag. Det blev en öl på en bar först och sedan blev det spaghetti till middag för att få i oss lite kolhydrater inför loppet imorgon.


Skrattade gott åt våra öl. Flaskan hette Angkor och kommer härifrån och på glaset stod det Anchor, med samma uttal, men som är ett öl från USA.


Det blev en tidig kväll. Vi somnade nog redan vid tio. Imorgon har vi beställt fram tuktuk redan klockan fem. Fy, hemska tanke!

02 december 2016

Mot Siem Reap

Så var det äntligen dags för den sedan länge bokade resan till Siem Reap och loppet vid Angkor Wat på söndag. Vi är sju stycken kompisar som reser tillsammans; Michi och jag, Kevin, Tobbe, Anders, Tarja och Gary.



Tobbes dotter Tilde trodde inte sina öron när hon hörde att pappa skulle till Kambodja och dessutom springa ett lopp där så vi har fått ta lite bildbevis.



På väg från flygplatsen stannade vi till och hämtade ut våra påsar med t-shirts och nummerlappar.



När vi fått våra rum och lämnat in väskorna gick vi till Pub Street och tog lite lunch.



Vi hann sedan hem för att packa upp och vila lite innan det var dags för middag. Det har öppnat många nya restauranger när vårt hotell, Bopha Siem Reap. Vi provade en ikväll som hette Grey.


Det blev sedan besök på en bar på Pub Street. Det har öppnat flera nya barer uppe på taken och vi provade en som hette Temple. 


 Vi skrattade gott när Tarjas och mina drinkar kom in i form av gigantiska sprutor...



 De var ju lite skumma att dricka ur, men vad gör man inte :)


Annas och Fredriks hemliga paket kom fram till London idag. Det är varsin adventskalender med lakritsgodisar i. Tror det kommer att falla båda i smaken :) 


Det blev en riktigt rolig kväll här i Siem Reap. Imorgon får vi ta det lugnt för vi skall åka till loppet klockan fem nästa morgon...

01 december 2016

Jullunch med Swea

Åkte ner till stan igen med ytterligare ett betyg för översättning. Nu var det nog det sista för i år. Hann precis tillbaka för att hämta mina köttbullar och åka iväg till Sweas jullunch hemma hos Lena Tansey.



Så mycket god mat var framdukad. Vi gör det alltid som ett knytkalas och det överträffar sig självt varje år.




Vi blev totalt 29 Sweor denna gång och det måste vara nytt rekord. Här är Linda T och Camilla K.



Efteråt blev det besök på banken då man måste byta ut alla sina bankomatkort då ny teknik har kommit. Det blev en tur till 1 Utama också där lite julklappar skulle inhandlas. 



Man kunde tro att jag hamnat i London, men det är några dagar kvar.



Hemma blev det sedan packning. I morgon bär det av till Angkor Wat och vårt lopp där.