Hur lång är poolen - Sverige contra Malaysia

Idag har jag varit nere och simmat i poolen som jag försöker göra några gånger i veckan. Brukar klara av det några månader tills lusten tar slut och simningen läggs ner för ett tag.

Det var roligt när vi flyttade hit. Då bodde vi på Pines i Mont Kiara under tre månader och jag tog mig raskt för att börja simma i det underbara, varma vädret i Malaysia. Tänkte att efter alla år av långa arbetsdagar, här skall tränas... Eftersom jag gillar att ha mätbara resultat ville jag naturligtvis veta hur lång poolen var, så att jag kunde hålla koll på hur meter lades till meter och kilometrarna bara rasade förbi.

Således transkade jag bort till "managementkontoret" för att kolla med dem hur lång poolen var. Ibland undrar man ju över sig själv...hur noga är det :o) I alla fall, när frågan ställts kallade de snabbt dit en vaktmästare som tog mig i armen och ledde ut mig genom dörren. Han tittade på mig med stora ögon och sade:" Om du tänker dig att du står här!" "Jaa...? "sade jag något frågande. "Ja, om du står här", fortsatte han och lyfte sedan armen och pekade på några brevlådor längre bort. "Ser du brevlådorna där borta?" sade han sedan. Jaa...???? svarade jag, ännu mer konfunderad över vad som höll på att hända. "Jo, ungefär så lång är poolen", sade han och sken upp i ett äkta leende. Jag fick bita mig hårt i läppen för att inte utbrista i "Jag har SETT poolen!!!! "

Ja, så är verkligheten här. Vi kommunicerar inte alltid på samma sätt eller förstår vad vi frågar efter. Saker vi tycker är viktiga, är kanske inte alltid så himla noga att hålla koll på. Det gick ju bra att simma i poolen i alla fall och ungefär uppskatta hur lång den var utan att världen föll samman... Det kan ju vara rätt skönt att inte fundera för mycket över saker och ting.

Svenska skolan i Kuala Lumpur

Igår, den 23 februari, var det mötesdag i princip hela dagen. Till och med här i Kuala Lumpur finns det ju svenskundervisning för våra barn upp till klass sex. En gång i månaden samlas först alla lärare och på eftermiddagen samma dag brukar styrelsen träffas. Som gammal humanist måste jag ju säga att skall jag jobba med något frivilligt så känns det väldigt bra att hålla på med något som möjliggör för våra svenska barn att behålla sitt eget språk. Inte alltid så lägg när man omges av engelska i skolan från 8.20 till kl 15.00 varje dag.

Barnen får läsa svenska varje onsdag mellan 15 och 17. Lektionen börjar egentligen med ett mallanmål och själva undervisningen kör igång vid 15.30. Barnen är trötta och traskar med större och mindre entusiasm iväg till svenskalektionen. De små barnen är väl något mer stjärnögda, än de stora barnen i klass 5-6. Det blir ju nästan som en hel arbetsdag för allihop när de slutar kl 17.

För att få ihop allt detta för ca 40 barn så har vi tre klasser och ett helt gäng fantastiska lärare och en styrelse som lägger ner stort engagemang på att få det här att fungera. Inte alltid en tacksam uppgift med trötta barn som vill gå hem och leka istället.

På mötet avhandlades i alla fall allt om klasserna, planering inför skolavslutning, årsmötet som närmar sig, den roliga simdagen vi skall ha i april när alla får ta simmärken och många andra frågor. Snart har vi rattat oss igenom ett helt skolår igen :o)