Juldekorering av Soft Touch kontor

Normalt sett så har Soft Touch använt en kille som heter Steven för att dekorera kontoret med plantor och annat. När det kom till jul hade de dock så olika åsikter om hur det skulle vara så Michi valde att istället fråga Claudia, en kompis till oss, som har jobbat med mycket kreativt tidigare. Steven ville ha en gran i företagets färger, dvs en blå gran med gula och röda dekorationer samt massor av dalahästar... Bättre att han får göra helger som hör Asien till.

Claudia och jag tillbringade en dag i Chinatown och på Ikea och hittade det mesta vi behövde. Chinatown är verkligen en outsinlig källa för vad man än behöver vad gäller dekorationer.

Claudia började med att gå på granarna. Den ena hade vi fått byta ut för när de tog av nätet på kontoret ramlade hälften av alla barren av. Ikea skötte det snyggt med att leverera en ny gran nästa dag och ta med den gamla som de plastade in i gladpack (!) för att inte barra ner överallt. Jag satte mig ner och började vika ihop alla våra sju julstjärnor.

Den ena granen var rätt gul så Claudia gav den en rejäl omgång med snösprej och vips såg den ut som en frostig utomhusgran. Jättefint!

Jag hade tagit närbilder på Michi, Andreas och Magnus och Claudia klippte ut dem till julgranskulor och de fick fint pryda den ena granen.

Vi hade massor av olika små lådor som vi slog in till paket och lade under granarna. Nästan så att man vill smyga fram och klämma på dem lite :)

Vi hade också hittat jättestora julgranskulor och stora , flikiga snöflingor. Claudia arrangerade det över bardisken. Hoppas ingen sticker upp huvudet för högt.

Alla julstjärnorna kom upp och med hjälp av lite fiskelina och tejp lyckades vi få alla att hänga rakt. Det såg verkligen ut som en riktigt svensk jul. Härligt!

Efter nästan sju timmar var vi klara och senare på kvällen åkte vi dit hela familjen och tittade och Michi var jättenöjd. Imorgon kommer resten av gänget till ett julskyltat kontor.

Middag hos Jeanette och Anders

I fredags kväll, 26 november, var vi hembjudna till Jeanette och Anders på middag. Michi hade dock så mycket på jobbet just nu så han blev sittande kvar en stund och fick sedan jobba vidare hemifrån. Jag kom i alla fall iväg.

Middagen var delvis lite avfirning av Peter Listrup som nu flyttar till Brisbane. Han skulle redan åkt, men resan har blivit framflyttad två veckor. Med under kvällen var också Harriet och Gunnar, Pia och Gunnar samt Eva och Janne. En riktig samling av mestadels gamlas Almaspuribor.

Vi fick jättegod kyckling som tillsammans med cabanossikorv hade lindats in i bacon och serverades med sås och pasta. Detta följdes sedan av pannacotta med passionsfrukt på. Smaskigt! Jag drog mig hemåt redan vid halvelva för att hinna träffa Michi lite :)

Amerikanska julbazaaren 25 november

I år hade Karin och jag bokat in oss med ett stånd på den amerikanska julbazaaren. Vi har inte varit med på ett par år för vi tyckte inte att det gav så mycket, men nu kändes det som om det var dags igen. När det väl närmade sig så visade det sig att Karin var inbokad till Beijing samma dag. Väl så trevligt :) Men som tur är så har vi vår kära Jeanette som raskt hoppade in som assistent!

Jag hämtade upp Jeanette vid Almaspuri klockan åtta på morgonen för vi ville vara på Royale Chulan Hotel klockan nio, för att hinna packa upp, och morgontrafiken kan vara tjock. Nu hade vi tur och det flöt på rätt bra så vi hade gott om tid att packa upp alla halsband och göra iordning vårt bord innan portarna öppnades klockan tio.

Nu var det bara att vänta på att kunderna skulle välla fram till vårt bord 58. När Karin och jag började så var det inte så många som gjorde smycken, men nu är det ganska många stånd. Det roligaste var dock när en indiska som först kom till oss, och sedan gick runt i hela salen, kom tillbaka och sade att vi hade de snyggaste smyckena av alla. Bara att suga åt sig!!!

Det var säkert över 100 utställare och det såldes allt från köksartiklar till julsaker, från smycken till tygblöjor. Hela registret.

Det blev en riktigt bra dag. Vi hade massor av kunder och flera utställare som också önskade oss välkomna tillbaks. Kul hur det är samma gäng som är runt överallt.

Jeanette lyckades smita ifrån och hittade ett ställe som sålde kyckling- och svamppaj så vi fick lite mat i magen också. Klockan två var bazaaren slut och vi åkte hem i hällregn. När jag släppt av Jeanette bar det direkt av till Ikea som nu hade fått in de danska julgranarna.

Det blev två stycken inköpta plus två julgransfötter som imorgon skall levereras till kontoret och i helgen skall Claudia och jag dit och dekorera. Kul! Det är många som gör stora ögon bland asiaterna när man kommer med färska träd och man får flera frågor om varifrån man kommer. Tänk att det är första advent på söndag!

Harry Potter and the Deadly Hollows

I söndags var vi lite trötta efter balen och tog det lugnt hemma. Ville sedan i alla fall hitta på något och bestämde oss för att gå på bio och se den senaste och nästsista Harry Potterfilmen. Med oss följde Fredriks kompis Harrison från Australien, som bor i samma condo som vi. Storebror Jakob kunde inte följa med för han var barnvakt åt sin lillebror Max.

Vi åkte till Midvalley Megamall för att se om vi kunde få biljetter till Gold Class klockan två, men det var redan utsålt. Gick då över till Garden och de hade biljetter till klockan kvart över tre. Detta var dock en annan salong som senare visade sig vara helt iskall och här gick det inte att låna några filtar. Michi var tvungen att gå och köpa sig en tröja!

Eftersom filmen började en timme senare än beräknat gick med killarna till T.G.I.F och åt lunch. Harrison var helt överlycklig för hans mamma tycker det är för amerikanskt och vill inte gå dit :) Nu fick han en hög med kycklingfajitas och var jätteglad och åt glatt upp allt.

Filmen var lång, drygt två timmar, och lite mindre handling än de övriga filmerna. Michi tyckte inte att han förstod någonting. Då log jag och Fredrik och påminde honom om att han sovit sig igenom det mesta av de första sex filmerna... Så kan det gå när man sitter i en skön fåtölj och gosar ner sig under en filt.

På kvällen blev det middag hemma hos Lotta och Magnus då Soft Touch nu fått besök av Sohail från Pakistan. Imorgon kommer Bati och hans bror hit också och alla skall bo uppe på Wedgewood.

Orkade inte springa idag, så det får bli imorgon istället.

Latin-American Ball, 20 november

Lördag kväll var det dags för den efterlängtade balen som latinamerikanska föreningen anordnar varje år. Vi var 14 personer som gick tillsammans och vi samlades hemma hos oss klockan sex för en fördrink.

Michi fick lite hjälp i köket med sin fluga där spännet mystiskt gått sönder. För vilda danser förra gången, kanske???

Så togs det obligatoriska gruppfotot. Det är roligt att få klä upp sig och alla killarna ser så väldigt stiliga ut.

På balen tas det först ett foto när man kommer dit och sedan är det fördrink som serveras - även där. Därefter följer en trerätters middag och man sitter vid runda bord med tio personer vid varje bord. Michi hamnade mellan Lotta och Joanne...

...och jag mellan Magnus och Peter. Vid vårt bord satt även en italienare med sin colombianska fru.

Efter middagen var det dans ända fram till två. Den latinamerikanska musiken är fantastisk och trots höga klackar blev det dans i flera timmar. Underbart rolig kväll!!!

Så här blev vårt foto från balen :)

Halsbandsförsäljning, manikyr och bar på Soft Touch

Idag, på fredag morgon, var det dags för smyckeförsäljning igen. För ovanlighetens skull ringde det på dörren exakt klockan nio när vi öppnade och sedan vällde det in folk. Karin hade lagt lappar under alla dörrar i Almaspuri och Angkapuri och jag hade satt upp lapp på skolan samt skickat massor av mail. Idag var japanskorna tillbaka. De har lyst med sin frånvaro ett tag.

Klockan ett stängde vi för dagen och packade ihop. Åkte då med Karin, Jeanette, Pia och Anette till Bangsar Village II och Boudoir. Soong Ai Ling, en f.d Miss Malaysia, har öppnat ett nytt ställe för manikyr och pedikyr enligt nytt koncept. Det är alltid roligt att gå till sådana ställen med gäster efter som knappt någon går hemma i Sverige för det är så dyrt.

Vi blev väl mottagna av Soong Ai Ling själv och fick en meny med olika behandlingar att välja från. Till varje behandling hörde en dryck och man fick välja mellan te, kaffe, juice och ett glas vin.

Det var redan juldekorerat och fint, men det är ändå svårt att få någon julkänsla i värmen. Här sitter Jeanette och lyxar sig med två personer som gör henne tjusig!

Efteråt åkte jag till Michis kontor och deras fredagsöl. Idag hade de besök av Raymond * 2, en jobbar med visum och en är advokat. Det blev också det berömda tärningsspelet i några omgångar.

En rolig avslutning på en härlig dag. På kvällen blev det sedan middag hemma på balkongen. Skönt att mysa hemma med familjen efter några dagar borta!

På Langkawi med Anette och Jeanette 16-18 november

På morgonen den 16 november kom Anette och Jeanette förbi i taxi och hämtade upp mig tjugo i åtta. Skönt att inte flyga så okristligt tidigt och hinna få iväg Anna och Fredrik till skolan. Vårt flyg skulle gå klockan tio och vi hann till och med att få i oss en kopp kaffe innan flyget.

Denna gång skulle vi bo på Sunset Beach Resort, alldeles brevid restaurant Oasis. Jeanette och Anette har bott där flera gånger, men för mig var det första gången. Vi landade elva och var vid hotellet halvtolv. Våra rum var då inte klara utan vi skulle få dem efter en timme. Vi lämnade våra väskor och gick till en kineskrog runt hörnan och tog lite lunch.

Väl tillbaka bytte vi snabbt om och kastade oss i havet. Vi stod där och kom att prata om maneter och om hur Fredrik brände sig för några år sedan och fortfarande har som ett Zorromärke på armen. När vi så gick upp ur havet slingrade sig något runt min vänstra fot och det brände till som tusan. Jag sparkade benet bakåt och lyckades sparka till mig själv på baksidan låret och lyckades bli bränd även där. Det var en äcklig manet.

Det gjorde rätt ont! Jeanette sprang upp till hotellet och fick med sig en stor flaska vinäger som vi hällde på rikligt av och sedan fick jag aloe vera av en tjej på stranden, som jag kunde smeta på när det började att klia. Det tog ungefär två - tre timmar innan allt var borta. Hela området runt foten svullnade upp och blev alldeles vitt och det såg rätt läskligt ut.

Resten av dagen förflöt stilla och lugnt i alla fall och på kvällen satte vi oss vid havet med en flaska vin och såg solen sakta gå ner i havet. Underbart vackert!!

Middagen blev sedan i grannhuset, restaurant Oasis, som serverar både västerländskt och asiatiskt. För oss blev det mest indiskt.

Nästa dag var det frukost vid halvnio. Vid bordet serverades ett glas juice och ägg efter hur man ville ha det. Inne kunde man sedan ta flingor, bröd och frukt. Alldeles lagom. Efter frukosten bänkade vi oss nere vid stranden, men skönt i skuggan till att börja med. Det är lustigt att fastän vi bor i Malaysia så går vi nästan aldrig ner till poolen. Har nog varit där max två gånger sedan i somras och därför bränner man sig lätt.

Solstolarna stod precis nedanför frukostaltanen. Fin utsikt när man åt frukost!

Det är fantastiskt att ligga och bara titta ut över den oändliga horisonten. Jeanette fick mig att ställa mig vid en palm för ett foto. Vi skrattar ibland gott åt asiaterna här när de tar kort för de skall alltid posera så.

Efter ett tag tog vi oss en promenad längs med stranden. Första stoppet blev vårt kära Frangipanihotell där vi tog oss ett dopp i poolen.

Fortsatte sedan bort mot Holiday villa, Federal Villa och Lanai hotell. Efter det tar stranden slut.

Längst bort på stranden, vid Lanai, hittade vi dessa fina skyltar som varnade för maneter. De stod uppe vid djungelkanten och inte nere vid havet som man kan tycka att de borde stå...

När vi passerade Holiday Villa på tillbakavägen så fick det bli ett dopp i den poolen också. Det är en gigantisk pool med bar i poolen. Det enda är att hotellet är jättestort, som en stor Ving-anläggning och väldigt mycket folk. De andra hotellen vi bott på är lite mindre.

På väg tillbaka till vårt hotell hittade vi sedan denna söta text som någon tagit sig tid att bygga av snäckskal.

Tillbaka på hotellet var det dags att klä på sig och gå iväg för att få lite lunch i magen.

Denna gång hamnade vi på en thailändsk restaurang som hade bland annat fantastiskt god kyckling i grön curry. Vi passade också på att prova lite olika asiatiska ölsorter.

Nästa stopp blev Sun Café där vi tog kaffe. Här fick vi också betala vår hotellräkning då de inte har någon kortläsare på Sunset Beach Resort. Tittade efter Nana, en transvestit som jobbat här i alla år och som är så trevlig. Han verkade dock inte vara kvar. Sist vi var här pratade han om att byta arbetsplats.

Fick sedan snabba oss tillbaka till hotellet för vi hade beställt massage på stranden till klockan fyra. Stressigt liv. En timmes massage kostade 80 Ringgit, dvs ca 170 kronor och då med utsikt :)

Det var inte många knop de här dagarna. Senare på kvällen åt vi middag på Beachgarden. Också ett ställe vi nästan alltid besöker när vi är på Langkawi. När vi kom dit kändes det som om det bara var svenskar och danskar där. Nästan lite av en besvikelse för det är ju inte riktigt det man söker när man reser bort.

Maten var i alla fall, som alltid, helt fantastisk. Jag åt tigerräkor indränkta i viklök. Gott!

Efter middagen promenerade vi så sakta hemåt och passerade Malibest, där Anna och hennes kompisar bodde när de var här själva. Nästan mitt emot låg ett ställe som heter Red Tomato, som Jeanette varit på och sade var mysigt och vi gick dit för en dricka. Vem ser jag servera där om inte Nana! Det blev ett roligt återseende!

Sista dagen gick Jeanette och jag upp strax innan sju och stack ut och sprang enligt vårt löparprogram. Idag skulle vi vara ute 1,5 timme varav löpning hälften. Totalt blev det nästan 11,2 km och vi kände oss fantastiskt duktiga!!! Resten av dagen ägnades på stranden och lunchen åts på Oasis. Klockan halvfyra var det dags att sätta sig på planet igen för att återvända till Kuala Lumpur. Otroligt roligt att komma ut med vänner och extra roligt att träffa Anette igen. Det enda var att vi saknade Karin som hade besök och inte kunde åka med.

Michi firar Anders på 80-årsdagen

Nu är Michi tillbaka efter en vecka i Europa. Ingen mer än Bärbel visste att han skulle åka hem. Michis pappa, Anders, fyllde 80 och Michi ville resa hem och överraska. Hela familjen hade samlats i Monaco för att fira honom. Det blev en stor överraskning för alla när Michi klev in i rummet där de bodde.

Det blev goda middagar, men dyra! Monaco är tydligen ohyggligt dyrt vad gäller mat.

Vädret var fortfarande ok och det gick att sitta ute och äta frukost. På dagarna blev det lite utflykter tillsammans med familjen.

Sista dagen blev det utflykt till Frankrike då Michi skulle med flyget från Nice.

Efter två nätter med familjen bar det av till ett kallt Sverige och jobb i Partille. En intensiv, men rolig vecka. Stort grattis till Anders!!