Vår taxi var beställd till 04.30, en underbar tid att stiga upp! Trots att vi beställt bilen genom KLIAs flygplatstaxi så dök den inte upp. När jag ringde dem så frågade de om bilen var beställd till idag eller till följande dag. Smart fråga! Har inte för vana att gå upp 04.30 för att ringa om taxi NÄSTA dag... Det var bara att springa upp och hämta nycklarna och ta bilen ut till flygplatsen. Ändå tur i oturen att vi bor här och hittar till flygplatsen för utbudet av taxibilar annars denna tid på morgonen är relativt litet.
Vi samlades på LCCT för en snabb frukost innan vi skulle gå på planet. Linus, Aksel, Sandra och Anna var redo för loppet. Anna har ju spelat fotboll hela hösten och haft hård träning så hon kände sig i rätt god form för de 5 km hon och Sandra skulle springa. Inga killar fick springa 5 km utan Linus och Aksel var tvungna att välja sträckan 10 km.
Mattias, Anders och Michi siktade på 21 km. Gunnar skulle också sprungit det, men skadade hälsenan och valde att gå ner till 10 km för att i alla fall kunna vara med i loppet. 
På flyget till Siem Reap upptäckte en familj att de fått med två pass för maken och inga pass till frun!!! Ändå hade de lyckats ta sig igenom cirka fyra passkontroller på flygplatsen. Känns ju säkert! I Kambodja blev det bara till att vända och åka hem igen och resterande tre fick fortsätta in i landet.Väl framme i Siem Reap tog vi taxi till hotellet, Bopha Angkor, och fick lämnat av våra väskor. Rummen var inte klara så vi tog den traditionella tuktuken för att åka till Hotel City Angkor för att hämta ut våra nummerlappar. Tuktukar står parkerade överallt och man behöver inte ta mer än ett kliv ut i gatan innan man får frågan om man vill åka med. Priset varierar mellan 1 och 3 dollar så det är inga stora kostnader det handlar om.
Utanför hotellet hade de satt upp en karta över bansträckningen. 21 km gick i en bana runt templen, medan de kortare sträckorna på 10, 5 och 3 gick rakt fram, vända på stället och sedan springa tillbaka. När man stod där framför kartan insåg man plötsligt på riktigt vad vi gett oss in på och det började fladdra av små nervösa fjärilar i magen.
Arrangemanget kördes nu för 14:e gången i Angkor Wat och det är tydligen en japansk arrangör som håller i det.
Väl därinne var det lång kö, framför allt till halvmaran. Gissar att de flesta som reser en bit är löparentusiaster som springer en längre sträcka och får officiell tid. Alla som sprang 21 km fick ett litet chip att fästa på skon och det kunde man tyvärr inte få på de kortare distanserna. Det finns ju dock alltid en klocka över mållinjen så att man ändå kan se hur snabbt det gick.
I paketet med nummerlapparna låg också varsin T-shirt. Kanske något man kan ha och imponera med när vi springer i Lake Garden nästa gång... 
Klockan började nu närma sig lunchdags. Några valde att äta på hotellet, men Michi, Elisabeth och jag tog en tuktuk till centrum. Tuktuken visade sig vara helt onödig för det var bara en promenad på fem minuter från hotellet. Eftersom vi varit här tidigare kände vi till ett franskt café, Le Grand Café, som ligger alldeles brevid Old Market. Staden präglas fortfarande en del av när fransmännen var här och kolonialiserade och man kan se att både byggnader och mat har fransk touch. Vi fick i oss en god croque monsieur och riktigt kaffe!
Precis utanför restaurangen ligger Old Market. En gammal marknad med tak över, smala vindlande gångar och mängder med varor till salu. Här kan du köpa allt från bestick och tallrikar, till kuddfodral, väskor och fantastiska råsidentyger för nästan ingenting.
Efter lunchen åkte vi tillbaka till hotellet och fick våra rum. Vi fick rum nr 703 som låg på övervåningen i ett litet hus precis brevid poolen. Vi hade en stor altan med soffgrupp utanför, som gjord för att sitta och ta ett glas vin på kvällen. Men, med tanke på morgondagens lopp så fick vi avstå från det. Seriöst, heller hur? 
Elisabeth blev uppgraderad och fick rum 800, som var ett helt litet hus med bubbelbadkar, dusch och toalett på utsidan. Jättefint!
Efter att ha varit uppe så tidigt och med vetskapen om en i princip lika tidig start imorgon, så sov vi middag. Jag slocknade totalt och sov i 2,5 timme. Väldigt skönt!
På kvällen samlades några av oss för en gemensam middag och promenerade in till Pubstreet för middag på The Red Piano. Det är en mysig restaurang där vi varit förut. De har en blandad meny med både västerländsk mat och khmer-mat. Vi satt en trappa upp och man har där utsikt över den gamla marknaden och hela restaurangområdet. Seriösa som vi var, hm, så åt alla pasta och tog EN öl till maten. Redan klockan tio vandrade vi tillbaka för en god natts sömn.
Väckarklockan ställdes på fem. Innan klockan sex måste vi vara vid Angkor Wat! 
