Vi har haft tur med vädret ända tills idag. Varje morgon har sett ut sån här med hällregn och sedan har det klarnat upp. Idag fick vi en lite mer spännande dag vädermässigt...
Efter en lugn dag hemma var det dags att åka ner till Awana Port för att åka ut med en catamaran ägd av Crystal Yachts. Anna kunde dock inte följa med. Klockan halvåtta skulle hennes plan gå ner till KLIA och sedan vidare till London. Vi skulle vara iväg mellan fem och åtta så nu fick hon säga hejdå till pappa Michi.
Vi fick också ett fint kort på hela familjen! Vad tiden har gått fort när hon var här...
Alla tretton som skulle med på båten fick en fin liten stickers på armen så vi inte skulle komma bort.
Så var det dags att gå ombord. Kolsvarta moln tornade upp sig i fjärran.
Himlen såg något hotfull ut, men åt andra hållet var det fint så vi hoppades att det skulle gå bra.
Martin tyckte det var kul att få tillbringa lite tid med sonen Kevin, och födelsedagsbarnet så klart :)
Vädret var lite skumt och ibland blev det riktigt dramatiskt när solen skickade ner några strålar mellan molnen och bara lyste upp en ö.
Alla kunde dock ligga ute på fördäck och drinkar och öl serverades.
Efter ett tag började det klia i fingrarna på pojkarna från västkusten och Martin fick killarna på båten att ta upp seglet. Det hade nog inte varit uppe på många år!!!
Fredrik tog det lugnt längst fram på båten.
Michi, Thelma och Jeanette njöt när vi stilla gled fram över havet. Små stänk började sakta falla.
Så kom molnen närmare allt snabbare och regnet började falla med allt större och tyngre droppar framför oss.
Åt andra hållet var det fortfarande ljust och kocken stod och fixade med vår middag.
Joanne, Martin, Bärbel och Anders hade flyttat in under taket för säkerhets skull.
Helt plötsligt fick vi se en stor regnbåge mitt över havet. Vackert!
...och solen började leka med öarna igen.
Fick ett fint kort på Joanne och Peter som tåligt väntade på maten.
Så var det dags för middag och en stor buffé hade dukats upp.
I samma sekund som vi började ta mat bröt regnet ut i full kraft och vågorna blev högre. Flera började känna sig lite åksjuka och vi andra fick sitta stadigt någonstans för att kunna äta. Den stackars kaptenen stod med regnställ och tittade upp i ovädret för att ta oss säkert hem.
Öarna vi åkte förbi gick bara att skymta svagt genom regnet.
Mitt i allt öppnade personalen champagne till alla gäster och Michi fick en present.
Väl i land, blöta och kalla, hade vi en taxi som väntade och som tog oss till Frangipani. Där blev det lite varma drinkar, typ Irish Coffee, innan vi tog farväl. Imorgon förmiddag åker de flesta hem och vi blir ett litet gäng kvar bara. Det har verkligen varit fest i dagarna tre och så roligt att så många kunde vara med!!
