Det kändes lite sorgligt att plocka in alla kuddar och möbler, men nu är det ingen som reser ner hit mer i år så det är bättre att lämna det så allt håller sig bra till nästa gång.
Det var nästan inga köer på Malaga flygplats när vi kom dit framåt elva. Alla stod ordentligt i kö för att borda planet som skulle gå 13.20
Vi kom iväg 40 minuter sent och de tog inte ikapp något vilket gjorde att vi visste att vi skulle missa vår bokade buss. Som tur var hade vi köpt flex-biljetter så vi kunde ta vilken som helst senare och de gick varje halvtimme. Problemet var nu att vi inte kom av planet. Luton hade fortfarande för lite personal så vi fick ingen trappa till planet. Först 40 minuter senare kunde vi gå av.
Vi hade sedan tur med att vår väska kom väldigt snabbt så vi kunde springa ut och med tre minuter till godo satt vi på bussen mot Paddington bara en timme efter vad som var planerat.
På Paddingtons tågstation stod Thomas, min kusin Åsas man, och väntade på oss. Han hade jobbat i London några dagar och undrade om vi var här och det var vi ju. Han fick följa med hem till Maidenhead.
