28 februari 2009

Hockey i Malaysia!



I går, på fredagskvällen, var Fredrik och jag iväg på hans nya sport ISHOCKEY! Michi brukar normalt vara den som åker hit med Fredrik. Fick använda GPSen. En underbar uppfinning så länge alla väger ligger på en och samma nivå, men i ett land med vägar i flera nivåer och olika flyovers så kan det bli lite mer invecklat. Vi fick oss en liten sightseeing i olika riktningar på vägen dit, men hem var det raka spåret.


Visst är det underbart att det överhuvudtaget finns en isrink i Malaysia. Ibland kan man skrattat gott åt storhetsvansinnet här när de bygger. Isrinken ligger mitt i ett shoppincenter som heter Sunway Pyramid. Det är byggt som en pyramid och utanför ligger en gigantisk sfinx som ser ut att vara i samma storlek som den i Egypten...


När vi var hemma i julas var det så kallt så det låg is på Aspen och Fredrik, starkt inspirerad av sin kusin som spelar hockey flera gånger i veckan, åkte skridskor nästan varje dag. När det var dags att lämna för att åka tillbaka till KL blev det till att inhandla hockeyutrustning som födelsedagspresent till Fredrik. Tur att det väger så lite och inte alls tar någon plats i packningen..."not" !!!


Här i KL har Fredrik fyra kompisar från Sverige och Canada som redan spelar hockey. Träningen är på den underbara tiden 21.30 till 23.30 varje fredag kväll. Skönt, för man slipper ju träffa vänner och vara social...Hm!
Det roliga är att shoppingcentret stänger kl 22, men ändå är det fullt med folk därinne. Nästan innan det är dags att stänga drar alla butikerna ner sina jalusier och låser så att de kan stänga EXAKT kl 22. Malaysierna själva ÄLSKAR shoppingcenter. Försök ta dig in och hitta en parkeringsplats när det är lördag eller söndag. Det kräver ett stort tålamod en enorm kreativitet att hitta platser som normalt inte finns. Vilket är helt ok här!



I alla fall, när killarna spelar hockey så står det massor av folk och tittar på, flera våningar upp i byggnaden. Dels är ju hockey en så annorlunda sport här, dels finns det ju inte så mycket annat att göra eftersom alla affärer har stängt. Killarna tränar en timme och spelar match en timme och igår vann Fredriks lag med 10-8 efter en förlust förra veckan. En trött och lycklig son somnade gott i baksätet på vägen hem :o)

Årsmöte med Svenska skolan

På morgonen den 27 februari samlades den enorma gruppen av 9 personer hemma hos mig för att ha årsmöte för Svenska skolan. Med tanke på att skolan ändå har 40 barn, så kan man inte direkt säga att intresset är enormt. De som kom var alla på ett eller annat sätt engagerade i skolan, styrelsen eller på väg in. En enda förälder hade anmält sitt intresse och hon blev tyvärr sjuk! Lite synd är det att inga vill komma eftersom det är ett tillfälle för alla att tycka till och fråga om saker. Å andra sidan skall man kanske se det från den positiva sidan - alla får den information de behöver och kommunicerar med lärare och oss övriga under terminen som går.


Hur som helst så är årsmötet ändå något som känns viktigt och som sätter punkt för året som har gått. För oss medföljande som inte har några "vanliga" jobb att gå till så är väl skolan en av de möjligheter som finns att engagera sig i något som åtminstone känns lite jobblikt. Enda skillnaden här är att alla timmar man lägger ner på olika saker är obetalda, till skillnad från hemma.


En diger dagordning gicks igenom och punkt för punkt kunde prickas av. En ny styrelse har valts och för de som skall åka härifrån, så kan de nu lugnt lämna i vetskapen om att nya tar över :o) Härligt! För vissa blir man ju aldrig av med...

26 februari 2009

Science Fair

Så var det dags för den Stora Presentationen av Fredriks och alla sexors projekt som de jobbat med i ämnet science, dvs alla ämnen som täcks inom naturkunskap. Barnen har själva fått välja ett projekt de vill jobba med och det har varit allt från "global warming" till "vad funkar bäst för att släcka en eld". Många saker har varit jätteintressanta och nästan svårt att tro att dessa barn i åldrarna 11-13 gör såpass avancerade projekt och posters som de har. Det är nog så att för vissa länders barn, där trycket på skolan är väldigt högt, anar man en viss hjälp av föräldrarna...


Fredrik hade valt ett projekt där han lät två spaghettistrån vila på två stolsryggar och därefter se hur mycket vikt de kunde bära beroende på hur långt stolarna stod från varandra. Skillnaden blev stor mellan 5, 10, 15 och 20 cm. Kort sakt kan man säga att det var ett sätt att t.ex. visa hur långt ifrån varandra bropelare kan stå när du bygger en bro för att ha bäst bärighet. Detta skulle sedan redovisas på en enorm poster med en fråga, hypotes, tester, diagram, sammanfattning, foton m.m. Det var ju knappt att man skulle klarat av det själv, vad nu det säger om testet ;o)

Alltihop redovisades sedan ikväll på en mässa i skolan där alla föräldrarna kunde gå runt och begrunda, och tacka högre makter för att man själv inte går i skolan längre...
Jätteduktiga var de!!!

24 februari 2009

Hur lång är poolen - Sverige contra Malaysia


Idag har jag varit nere och simmat i poolen som jag försöker göra några gånger i veckan. Brukar klara av det några månader tills lusten tar slut och simningen läggs ner för ett tag.


Det var roligt när vi flyttade hit. Då bodde vi på Pines i Mont Kiara under tre månader och jag tog mig raskt för att börja simma i det underbara, varma vädret i Malaysia. Tänkte att efter alla år av långa arbetsdagar, här skall tränas... Eftersom jag gillar att ha mätbara resultat ville jag naturligtvis veta hur lång poolen var, så att jag kunde hålla koll på hur meter lades till meter och kilometrarna bara rasade förbi.


Således transkade jag bort till "managementkontoret" för att kolla med dem hur lång poolen var. Ibland undrar man ju över sig själv...hur noga är det :o) I alla fall, när frågan ställts kallade de snabbt dit en vaktmästare som tog mig i armen och ledde ut mig genom dörren. Han tittade på mig med stora ögon och sade:" Om du tänker dig att du står här!" "Jaa...? "sade jag något frågande. "Ja, om du står här", fortsatte han och lyfte sedan armen och pekade på några brevlådor längre bort. "Ser du brevlådorna där borta?" sade han sedan. Jaa...???? svarade jag, ännu mer konfunderad över vad som höll på att hända. "Jo, ungefär så lång är poolen", sade han och sken upp i ett äkta leende. Jag fick bita mig hårt i läppen för att inte utbrista i "Jag har SETT poolen!!!! "


Ja, så är verkligheten här. Vi kommunicerar inte alltid på samma sätt eller förstår vad vi frågar efter. Saker vi tycker är viktiga, är kanske inte alltid så himla noga att hålla koll på. Det gick ju bra att simma i poolen i alla fall och ungefär uppskatta hur lång den var utan att världen föll samman... Det kan ju vara rätt skönt att inte fundera för mycket över saker och ting.

Svenska skolan i Kuala Lumpur


Igår, den 23 februari, var det mötesdag i princip hela dagen. Till och med här i Kuala Lumpur finns det ju svenskundervisning för våra barn upp till klass sex. En gång i månaden samlas först alla lärare och på eftermiddagen samma dag brukar styrelsen träffas. Som gammal humanist måste jag ju säga att skall jag jobba med något frivilligt så känns det väldigt bra att hålla på med något som möjliggör för våra svenska barn att behålla sitt eget språk. Inte alltid så lägg när man omges av engelska i skolan från 8.20 till kl 15.00 varje dag.


Barnen får läsa svenska varje onsdag mellan 15 och 17. Lektionen börjar egentligen med ett mallanmål och själva undervisningen kör igång vid 15.30. Barnen är trötta och traskar med större och mindre entusiasm iväg till svenskalektionen. De små barnen är väl något mer stjärnögda, än de stora barnen i klass 5-6. Det blir ju nästan som en hel arbetsdag för allihop när de slutar kl 17.


För att få ihop allt detta för ca 40 barn så har vi tre klasser och ett helt gäng fantastiska lärare och en styrelse som lägger ner stort engagemang på att få det här att fungera. Inte alltid en tacksam uppgift med trötta barn som vill gå hem och leka istället.


På mötet avhandlades i alla fall allt om klasserna, planering inför skolavslutning, årsmötet som närmar sig, den roliga simdagen vi skall ha i april när alla får ta simmärken och många andra frågor. Snart har vi rattat oss igenom ett helt skolår igen :o)

21 februari 2009

Fredriks födelsedagskalas


Oj, oj, oj... Har just nu avslutat kvällen med en liten GT på balkongen med ett par föräldrar till Fredriks kompis. De två hade idag ett födelsedagskalas ihop. Hjalle fyllde 13 och Fredrik har ju fyllt 12. För att fira detta hade vi bjudit innan alla barn som nu går i årskurs 6. Totalt var över 80 barn bjudna , men som tur var kunde inte alla komma utan det blev totalt 40 ungefär. 36 killar och 4 modiga tjejer.
Regnmolnen hängde tunga när partyt startade, men lite regn gör ju inte så mycket här så länge åska och blixtar håller sig på avstånd. Tre timmar höll partyt på. Under den tiden hann de simma, tävla, äta pizza, äta tårta, käka godis och simma massor igen. För att ha lite koll på gänget så delade vi in dem i lag där de fick gå runt och samla bokstäver genom att utföra olika uppdrag. På ett ställe fick de stoppa in handen under en filt och leta efter en bokstav i en spann fylld med kalla, slemmiga makaroner, på ett ställe skulle de lösa en gåta. I poolen hade vi släppt ut 20 gula små plastankor och de fick leta efter den som hade en bokstav på magen. De fick skjuta sönder ballonger för att hitta en bokstav inuti och de fick med blindtest provsmaka olika saker och gissa vad det var för att få den sista bokstaven. Av sina fem bokstäver skulle de sedan bilda ett ord och de som vann fick en gigantisk skål med godis, till deras stora lycka.
Medan killarna rasade i poolen, hade kraftmätningar och hoppade studsmatta, var de fyra flickorna i rummet med stereon och dansade. Man blir så full i skratt! Men jag förstår dem, tempot var högt, men så länge barnen ser glada ut när de går hem så känner man sig nöjd. Nu är det ett HELT år kvar tills nästa gång :o)

Nyheter inpå knutarna

Började dagen med att läsa Göteborgs-Posten till frukost. Mmmm...vilken lyx. Vi får GP hit en gång i veckan. Har beställt fredagsnumret som brukar dyka upp på tisdag eller onsdag veckan därpå. Sedan kan man sitta där och frossa i allt som händer hemma och Sveriges syn på det som händer i världen. Numret jag hade nu var fårn 6 februari och innehöll en stor artikel om de Tamilska Tigrarna och det pågånde kriget på Sri Lanka. Kan inte annat än reflektera över hur mycket närmare vi kommer vissa nyheter nu. Dels avståndsmässigt, men även på grund av de personer vi känner. Här i vårt hus har det för en månad sedan flyttat in en ny familj med en son i Fredriks ålder. De kommer just från Colombo. Pappan i familjen har fått jobb här i tre år och de lämnade just för att de kände att deras liv på Sri Lanka nu var för hotfullt...

20 februari 2009

Hantverkare i Malaysia


Vi har nu bott i vår nya lägenhet i snart ett år och det har varit mycket jobb. En lägenhet i Malaysia är som ett skal när man köper den och det gäller att hitta hantverkare som är bra, vet vad de gör, kommer i tid och som pratar engelska. Bara detta i sig är en sann utmaning.


Idag hade vi besök av fyra kineser vars uppgift var att sätta in spotlights i taket samt , äntligen, hänga upp en lampa ovanför matsalsbordet. Engelskan var obefintlig och att diskutera tekniska detaljer på malaysiska överstiger lite min nivå :o) Efter mycket gestikulerande och glada leende var vi så överens och arbetet fortskred i ett rasande tempo. Upptäckte sedan att små mystiska hål tagits upp i innertaket för att dra ledningar åt olika håll. När arbetarna sedan gick hem för dagen och ansåg sig klara var hålen kvar. De dimmers vi skulle ha till lamporna fanns inte heller någonstans att skåda. Men, men...misströsta inte. Nog för att arbete som utförs här inte alltid slutar 100% rätt, men man kan bara lyfta på telefonluren och de står lika glatt vid din dörr nästa dag. Dessutom kostar det ingenting med hantverkare så man behöver inte bekymra sig så mycket för om det tar ett par dagar extra. Plus och minus alltså, men plussidan överväger starkt!

16 februari 2009

5 år i Malaysia




Tänk att vi bott i Kuala Lumpur i fem år. Det kunde vi aldrig ana när vi i januari 2004 reste hit med fyra resväskor och ingenstans att bo, starka i förvissningen om att vi bara skulle vara här i två år. Nu, fem år och fyra flyttar senare, bor vi fortfarande kvar.

Malaysia är ett enkelt land att leva i. Alla talar engelska, det är hyfsat modernt, billigt att äta och resa, modern arkitektur, tre olika kulturer, fantastisk mat och för det mesta, vänliga människor. Tempot är dock ett helt annat än hemma i Sverige och man får öva upp sig till en stor grad av tålamod. Vi har varit med om många roliga incidenter under åren här och jag skall försöka berätta om några när jag nu äntligen kommer igång att skriva.
Många spännande resor, upplevelser och besök av vänner har vi hunnit med. Bilderna är från en av våra första utflykter till Batu Caves, en enorm grotta som är ett hinduiskt tempel, där det kryllar av apor. Barnen var då bara 6 och 10 år gamla och ser väl inte helt bekväma ut :o)

Intresset att skriva har alltid funnits, även om det mest blivit någon Swea-sång och lite rim till kompisar i olika situationer, men så vaknade tanken på en blogg. Vi får väl se hur det går...