11 november 2011

Avkoppling på Langkawi

Åh vad underbart att vakna lördag morgon på Langkawi. Sakta strosa iväg till frukostbuffén vid halvtiotiden, sitta med vidöppna dörrar och höra vågorna rulla in över stranden. De söta malaysiska tanterna på frukosten kommer med en liten omelett och det känns som om man inte har några bekymmer i världen...


En stund på stranden med något bra att läsa är ju också helt underbart. Vädret dessa dagar var väl inte det bästa, mycket grå himmel blandat med lite regnskurar och någon solglimt ibland, men det är ju ändå varmt och skönt. Havet är säkert 27-28 grader och man har egentligen inte så mycket att klaga på.




Till lunch traskade vi iväg till Sun Café och deras servitris, som är transvestit - helt underbart - hälsade oss glatt välkomna tillbaka. Vi övertygade Madeleine om att hon måste prova deras barracuda som serveras på en bädd av gräddkokt spenat och en liten potatisgratäng vid sidan av. Den är ett måste när man är här!




Klockan tre hade vi bokat tid på ett spa mittemot, Alun-Alun, vilket betyder små vågor. När vi skulle gå hit efter lunchen vräkte regnet ner, men vi kunda låna paraplyer och när vi hyfsat torrskodda tagit oss över, sprang Fredrik tillbaka med alla paraplyer. Vilken gentleman!



Det blev en malaysiskt, traditionell massage för mig, en aromaterapi för Caroline som var lite bränd och Swedish massage för resten av gänget. Alla såg lite mosig och, om möjligt, ännu mer avslappnade ut efteråt. Michi var duktig och stack direkt ut på en löparrunda efteråt.



På kvällen hade vi bokat bord på restaurant Beachgarden som har väldigt god, lite mer västerländsk mat. De har en fantastisk service där de både hämtar och lämnar på hotellet så man behöver inte ens ta taxi och Sunset Beach Resort brukar hjälpa till att boka bord.




Som alltid tar vi in en karaff Margerita. Den är inte så stark, men svalkande och god i värmen. Vi tog oss sedan en promenad hem de knappa två kilometrarna. Hela vägen är kantad med små butiker som är öppna sent så det tar sin lilla tid att komma hem, men skönt att gå efter en middag. Ännu en mysig dag till ända.

Med gänget till Langkawi, 3-7 november

Torsdagen den 3 november packade Madeleine och tjejerna ihop sig och åkte iväg till Langkawi en dag tidigare än oss. Vi hade bokat Sunset Beach Resort på Pantai Tengah som vår kompis Jeanette från början rekommenderade varmt och som vi också kommit att tycka mycket om. Här kommer lite bilder från det mysiga hotellet.







På eftermiddagen den 3:e var jag på MKIS på årets parent-teacher-conference och gick runt och pratade med barnens 15 lärare. Pust och stön. Ändå roligt att träffa alla så man vet vilka de är. Barnen presterar ju tack och lov goda resultat så man behöver inte vara så orolig. Tog mig också ett snack med Annas bildlärare som uppfört sig fruktansvärt i klassrummet. Det är bra ibland att de vet att man har ögonen på dem...


På fredagen hade Anna study hall, dvs som håltimme, efter lunch och tog sedan ledigt sista lektionen så kvart över två tog hon och Michi planet till Langkawi. 


Fyra timmar senare satt Fredrik och jag på planet till Langkawi som sista trupp. Anna och Michi hade tagit allt bagage så vi hade bara varsin liten ryggsäck och kunde åka direkt till Orchidria, den fantastiska fiskrestaurangen Vid Pantai Cenang. Det blev både hummer och tigerräkor till middag.




Det blev enormt mycket mat och det ena var mer fint upplagt än det andra. Räkor i vitlök, sötsurt och en specialsås och hummer med bara smörsås. Inte illa!







Mätta och belåtna vandrade vi ner till stranden och Anna visade familjen Hultman Reggae Bar.



Vi fick sitta på mattor på sanden. Michi gick iväg och handlade lite goda Caiphirina och annat och fick bli kvällens servitör.




Underbart att vara tillbaka på Langkawi. Så fort man sätter fötterna på marken så kopplar man av och bara njuter. Hela familjen behöver vila ut lite. Kan man dessutom göra det i goda vänners sällskap så kan det väl inte vara bättre!