Trötta stapplade vi upp i morse och satte oss i Jeffrey´s taxi för att åka ut till KLIA. Det var nästan premiär att flyga därifrån till Langkawi. Tidigare var det alltid med Air Asia från LCCT och nu blir det alltid Firefly från Subang. Det var jättemycket folk när vi kom fram till flygplatsen och både kön till utrikes för Fredrik och inrikes för mig snirklade sig fram i fyra rader. Vi fick ställa oss i varsin kö för att vara säkra på att hinna.
När jag kom fram till incheckningsdisken bad mannen bakom att få mitt pass. Jag har inte rest med mitt pass till Langkawi på flera år. Det räcker alltid att visa sitt körkort eller sitt id-kort. När jag förklarade att det låg hemma och att det alltid brukade gå bra med id-kortet så bad han igen om mitt pass och sade att jag måste ha med det. Trodde jag skulle få en hjärtattack och såg framför mig hur jag skulle missa flyget, få åka hem och hämta passet och boka ny biljett. Så sade han helt plötsligt: Men om du ska till Langkawi så går det bra med id-kort, men inte om du ska till Borneo. Där satt han med mitt boardingkort där det stod Langkawi överallt. En sån knäppskalle! Nu gick det ju bra till slut i alla fall.
Precis när jag kom fram till vårt hus så började en del av glasrutorna och dörrarna till gymmet att komma. Trodde inte det var sant!!!
Efter att ha väntat i två månader, fått leverans med fel tillskurna glas och fått vänta ytterligare, så verkade det nu som om rätt saker var på plats. Man får aldrig förlora hoppet och man behöver en stor portion tålamod!
När dörrarna nu var på plats kunde nästa gäng killar ta vid och göra kantstenen vid själva ingången.
Glad i hågen åkte jag ner till Red Tomato för lite lunch. De har Malaysias absolut godaste sallader.
Väl hemma blev det platt läge på rygg, en god bok och sedan lite simning.
Alla nederfönster och dörrar var nu i och imorgon kommer alla överfönster.
Kantstenen var också helt klar och nu skall det de gjutit bara torka.
På kvällen blev jag uppbjuden på barbeque till våra mycket trevliga grannar, Katie och Jonathan. Som alltid god mat och mycket prat och skratt. Kul att de var uppe nu också!
