Grand Canyon, ett av världens sju naturunderverk och jag kan bara instämma att det hör till den kategorin. Vilken upplevelse och så vackert! Vi åkte med buss från hotellet imorse 6.40 och var efter ett par stopp vid Grand Canyon 13.15. En väldigt lång bussresa alltså, men det var det värt när vi väl var framme.
Det är svårt att med bilder göra landskapet rättvisa. Parken är helt enormt stor och man måste fascineras av vår jord, hur den har skapats och hur platser som denna kommit till.
Fick lite hjälp med att ta foton även här så att det syns att jag faktiskt var på plats :)
Bilderna får tala för sig själva.
På bussen blev jag placerad brevid en brittisk tjej, Chloe Strong, som också reste själv. Hon var 25 år och advokat från London som nu skulle praktisera på en advokatbyrå i Iowa fem veckor, men passade på att resa runt lite innan. En verkligt trevlig tjej!
Jag skrattade lite åt de asiatiska tjejerna som ställde upp med busschauffören för att få bilder. Han hette Rob och var så solbränd så han nästan såg svart ut.
I parken fanns också dessa söta små ekorrar. Man fick inte mata dem för då kunde de bitas...
Det lilla huset på klippan byggdes 1914 då en expedition bosatte sig här för att utforska Grand Canyon. Vissa av bilderna från den tiden fick det att krypa i skinnet. De skickade fotografer ner hängande i rep för att foto!!!
Här var en bra utsiktsplats och jag och Chloe tog lite kort på varandra.
I parken jobbade mängder med "park rangers" som var klädda som tjejen i mitten.
Så en sista vy över bergen. Det var roligt när vi reste hit med bussen för vi såg aldrig några berg och det kändes som om vi skulle åka hur långt som helst. Så kom vi hit och marken bara öppnade sig. Man kan bara tänka sig de krafter som skapade detta en gång.
I en affär brevid sålde de stenar de hittat i bergen. Här var rosenkvarts, tigeröga och en jag inte kände igen.
På vägen hem stannade vi på två ställen. Dels det obligatoriska shoppingstället, dels ett matställe. Vi fick också se två Las Vegas-filmer. Kul att se filmer i miljön nu när man känner igen sig! Var hemma vid halvtio igen och efter lite roligt Skype med Anna så somnade jag sött.
