skip to main |
skip to sidebar
Fredagen var solig. Vår familj plus pappa och Gudrun hade bokat in oss på en vin- och matprovarresa, men den skulle inte starta förrän klockan ett. Förmiddagen tillbringade vi på stranden. Pappa låg och löste Kakuro ur en bok han fått av oss under resan. Michi gillar det också, men jag håller fortfarande fast vid mina Sudukoböcker.
Rätt som det var kom tre små flygplan åkande. De flög högt över havet åt ett håll och kom sedan tillbaka och det såg ut som om de hämtade och sprutade vatten. Vi kom fram till att de nog tränade för att släcka skogsbränder, något som är väldigt vanligt här på Korsika.
Idag lyckades både jag och Michi ta oss ner i havet för ett dopp. Inte särskilt varmt...
Fredrik, med kusiner och nyfunna vänner, verkade dock inte ha någon känsel alls utan var nere i vattnet mest hela tiden. Han stannade sedan kvar med kusinerna och hade ju en spännande tennismatch mot Emma och Adam att se fram emot.
Vid halvettiden gick Michi, Anna och jag iväg till ett litet brödställe som bara låg ett kvarter bort från vårt hotell. De hade väldigt goda mackor där, så det fick bli dagens lunch.
På samma gata hade de en turistaffär som sålde snorklar, badbollar, handdukar m.m. och Anna hade där spanat in en Hello Kitty-handduk som hon gärna ville ha. Nu hade hon tittat runt både här och i Calvi och slog slutligen till :)
Vi kom tillbaka till hotellet i lagom tid för att möta upp alla andra som skulle med på turen.
I väntan på bussen slog vi oss ner och åt våra goda lunchmackor!
Så kom bussen och vi for iväg alla fem. Även denna gång bar det av till Calvi först för att hämta upp Langley´s gäster på ett annat hotell. Michi och Anna hade placerat sig längst fram och satt mest och fnissade. Anna drack dricka efter att ha tagit ett bett på sin macka så hela flaskan var full med brödsmulor. Vi var inte så sugna på att smaka sedan...
Vårt första stopp var en av Korsikas största vingårdar som hette Orsini. Rader av vinrankor kantade vägen när vi åkte upp mot den stora gården.
Väl framme fick vi vänta ett litet tag för de öppnade först klockan två och vi var lite tidiga.
Våra guider Martin och Emma berättade om de olika korsikanska vinerna vi fick smaka på. Det bjöds också på hemmalagade marmelader och honung, nougat och godisgeléer.
När föreläsningen och provsmakningen var över fick vi besöka gårdens butik. Vinerna var väl ok, men inga fantastiska smaker. Däremot tillverkade de en korsikansk nationaldryck som heter Cap Corse och som smakar som madeira eller portvin. Jag frågade guiden Martin om de möjligen sålde Muscat petillante och då berättade han att de gjorde det och det var den bästa på Korsika. De sålde det dock inte officiellt då kvantiteten var liten utan tog bara fram det om man frågade efter det. När jag gjorde det böjde sig expediten ner under disken och tog fram två flaskor med bara kork och ingen etikett, väldigt anonymt! Skall bli kul att se hur det smakar!!!
Förutom detta blev det en flaska vanlig Muscat plus lite jordgubbsmarmelad och lite nougat. de andra skrattade när jag kom ut med en fullpackad låda. Vi lyckades i alla fall få med oss allting hem till Sverige utan att flaskorna gick sönder.
Nästa och sista stoppet var i en liten by som låg alldeles vid havet. Där fanns en av Korsikas bästa butiker med charkuterier och jag vet inte hur många olika produkter de tog fram som vi fick smaka på.
Det var olika skinkor och korvar, gjort på fläsk, lamm och vildsvin! Ost och paté kom också fram. Mycket var väldigt gott, men det var också några med lite halvskum smak. Blodkorv t.ex.
Vi köpte med oss två olika sorters skinka hem. Den en var som en prosciutto, fantastiskt god. När jag stod där vid delikatessdisken fick jag syn på små goda knyten, som var just den skinkan som man hade lindat runt en bit getost och sedan lagt i en marinad. Köpte fem små bitar så att vi alla kunde få smaka.
Efter detta bar det av hemåt igen och vi landade vid hotellet framåt femtiden. Ikväll hade vi bestämt med Helene och Thomas att vi skulle bjuda pappa på lite skumpa och tacka för resan. Helene och jag gick i förväg till vårt favoritställe under förevändning att vi skulle se till att få bord för så många som tio, men vad vi gjorde var att förbereda med champagnen så att allt var klart när pappa kom dit.
Pappa blev jätteglad och ett glas champagne är ju aldrig fel så det blev en jättemysig stund.
Tillbaka på hotellet kunde vi på en stor skylt i entréhallen läsa oss till vad kvällens middag skulle innehålla. Man var lika nyfiken varje dag på att se vad det skulle bli och varje kväll blev man lika positivt överraskad.
Fredrik träffade genast på sina tennismotståndare, Emma och Adam. De var inte så nöjda efter att ha blivit besegrade av Fredrik och hans kompis med 6-1. Det blev bara ett set...
När de sedan skulle servera oss middagen så skojade de med Fredrik och sade att eftersom han hade varit så elak och vunnit så skulle han bara få bröd till middag. Emma kom ut och stoppade några pommes frites i munnen och sade till Fredrik. "Åh, vad god din middag är som nu står i köket till oss". Vi skrattade gott allihop.
Så fick vi in den sista måltiden för denna gången och den uppfyllde alla våra förväntningar. 
Systrarna Bengtson, numera Nilson och Cederkvist.
Lilla Nicole var överlycklig sista kvällen för hon fick lov av Emma att hjälpa till i köket och att bära ut all disk. En syssla som hon tog på största allvar och tyckte var jättekul.
Imorgon bär det av tillbaka till Sverige igen.
Rätt som det var kom tre små flygplan åkande. De flög högt över havet åt ett håll och kom sedan tillbaka och det såg ut som om de hämtade och sprutade vatten. Vi kom fram till att de nog tränade för att släcka skogsbränder, något som är väldigt vanligt här på Korsika.
Idag lyckades både jag och Michi ta oss ner i havet för ett dopp. Inte särskilt varmt...
Fredrik, med kusiner och nyfunna vänner, verkade dock inte ha någon känsel alls utan var nere i vattnet mest hela tiden. Han stannade sedan kvar med kusinerna och hade ju en spännande tennismatch mot Emma och Adam att se fram emot.
Vid halvettiden gick Michi, Anna och jag iväg till ett litet brödställe som bara låg ett kvarter bort från vårt hotell. De hade väldigt goda mackor där, så det fick bli dagens lunch.
På samma gata hade de en turistaffär som sålde snorklar, badbollar, handdukar m.m. och Anna hade där spanat in en Hello Kitty-handduk som hon gärna ville ha. Nu hade hon tittat runt både här och i Calvi och slog slutligen till :)
Vi kom tillbaka till hotellet i lagom tid för att möta upp alla andra som skulle med på turen.
I väntan på bussen slog vi oss ner och åt våra goda lunchmackor!
Så kom bussen och vi for iväg alla fem. Även denna gång bar det av till Calvi först för att hämta upp Langley´s gäster på ett annat hotell. Michi och Anna hade placerat sig längst fram och satt mest och fnissade. Anna drack dricka efter att ha tagit ett bett på sin macka så hela flaskan var full med brödsmulor. Vi var inte så sugna på att smaka sedan...
Vårt första stopp var en av Korsikas största vingårdar som hette Orsini. Rader av vinrankor kantade vägen när vi åkte upp mot den stora gården.
Väl framme fick vi vänta ett litet tag för de öppnade först klockan två och vi var lite tidiga.
Våra guider Martin och Emma berättade om de olika korsikanska vinerna vi fick smaka på. Det bjöds också på hemmalagade marmelader och honung, nougat och godisgeléer.
När föreläsningen och provsmakningen var över fick vi besöka gårdens butik. Vinerna var väl ok, men inga fantastiska smaker. Däremot tillverkade de en korsikansk nationaldryck som heter Cap Corse och som smakar som madeira eller portvin. Jag frågade guiden Martin om de möjligen sålde Muscat petillante och då berättade han att de gjorde det och det var den bästa på Korsika. De sålde det dock inte officiellt då kvantiteten var liten utan tog bara fram det om man frågade efter det. När jag gjorde det böjde sig expediten ner under disken och tog fram två flaskor med bara kork och ingen etikett, väldigt anonymt! Skall bli kul att se hur det smakar!!!
Förutom detta blev det en flaska vanlig Muscat plus lite jordgubbsmarmelad och lite nougat. de andra skrattade när jag kom ut med en fullpackad låda. Vi lyckades i alla fall få med oss allting hem till Sverige utan att flaskorna gick sönder.
Nästa och sista stoppet var i en liten by som låg alldeles vid havet. Där fanns en av Korsikas bästa butiker med charkuterier och jag vet inte hur många olika produkter de tog fram som vi fick smaka på.
Det var olika skinkor och korvar, gjort på fläsk, lamm och vildsvin! Ost och paté kom också fram. Mycket var väldigt gott, men det var också några med lite halvskum smak. Blodkorv t.ex.
Vi köpte med oss två olika sorters skinka hem. Den en var som en prosciutto, fantastiskt god. När jag stod där vid delikatessdisken fick jag syn på små goda knyten, som var just den skinkan som man hade lindat runt en bit getost och sedan lagt i en marinad. Köpte fem små bitar så att vi alla kunde få smaka.
Efter detta bar det av hemåt igen och vi landade vid hotellet framåt femtiden. Ikväll hade vi bestämt med Helene och Thomas att vi skulle bjuda pappa på lite skumpa och tacka för resan. Helene och jag gick i förväg till vårt favoritställe under förevändning att vi skulle se till att få bord för så många som tio, men vad vi gjorde var att förbereda med champagnen så att allt var klart när pappa kom dit.
Pappa blev jätteglad och ett glas champagne är ju aldrig fel så det blev en jättemysig stund.
Tillbaka på hotellet kunde vi på en stor skylt i entréhallen läsa oss till vad kvällens middag skulle innehålla. Man var lika nyfiken varje dag på att se vad det skulle bli och varje kväll blev man lika positivt överraskad.
Fredrik träffade genast på sina tennismotståndare, Emma och Adam. De var inte så nöjda efter att ha blivit besegrade av Fredrik och hans kompis med 6-1. Det blev bara ett set...
När de sedan skulle servera oss middagen så skojade de med Fredrik och sade att eftersom han hade varit så elak och vunnit så skulle han bara få bröd till middag. Emma kom ut och stoppade några pommes frites i munnen och sade till Fredrik. "Åh, vad god din middag är som nu står i köket till oss". Vi skrattade gott allihop.
Så fick vi in den sista måltiden för denna gången och den uppfyllde alla våra förväntningar. 
Systrarna Bengtson, numera Nilson och Cederkvist.
Lilla Nicole var överlycklig sista kvällen för hon fick lov av Emma att hjälpa till i köket och att bära ut all disk. En syssla som hon tog på största allvar och tyckte var jättekul.
Imorgon bär det av tillbaka till Sverige igen. 
