Så var det dags för det stora äventyret - en resa till Bangalore med Jeanette för att träffa Gunilla och även Maria som flyger in från Delhi. Så spännande att äntligen få komma till Indien! Vid tolv blev vi hämtade hemma och åkte ut till LCCT som måste vara en av de värsta flygplatserna som finns. Det blir bara värre och värre med hur rörigt det är när man skall checka in. Nu hade vi redan skrivit ut våra boardingkort och ställde oss i en kö där det stod Bag Drop for China, Sri Lanka och India. Lät ju rätt självklart. Väl framme vid disken blev vi tillsagda att denna kön var bara för de som skulle till Macao. Vi kan väl säga att vi inte gav oss och till slut fick vi checka in. Man skall tydligen vara synsk för att veta var man skall stå...
En timme försenade landade vi slutligen i Bangalore, en liten men väldigt fin flygplats. Det bor ju bara drygt nio miljoner människor här.
Roligt att äntligen stå på indisk mark. Jeanette har varit i detta land tidigare, men extra roligt att hälsa på någon man känner som kan ta med en på det där lilla extra.
Vägen hem till området Epsilon där Gunilla, Lars och hunden Tequila bor, var kantad av låga hus som ute på landet i Malaysia eller andra länder här. Det var helt omöjligt att förstå att man var i en mångmiljonstad. Inga kor såg vi heller denna första dag. Väl framme stod Lars redo att servera lite skumpa. Alltid lika gott :)
Så mysigt att vara tillsammans alla fyra. Maria stannar tills på onsdag och Jeanette och jag tills på fredag.
Det blev middag hemma och vid elvatiden stapplade vi i säng. Här är det 2,5 timmes tidsskillnad, mycket skumt med den där halvtimmen, så det var ju lite senare för oss.
