Det är roligt när man har gäster för då blir det alltid lite utflykter. Idag blev det en tur till Estepona för att ta lunch på La Escollera. När vi kom dit och parkerade bilen stod det en kille där och ville ha betalt. Han frågade hur länge vi skulle stå och drog sedan till med tre euro. Kändes lite skumt, men hade vi inte betalat så hade vi kanske haft en repa eller ett punkterat däck senare. När vi kom tillbaka fanns där ingen som tog betalt...
Restaurangen öppnar inte förrän klockan ett, men det brukar vara lång kö. Vi var i Estepona vid tolv så vi hann med en tur på strandpromenaden innan vi gick tillbaka.
Hittade lite kuliga fiskar på tork på vägen.
Restaurangen ligger nere i fiskehamnen och allt är så färskt så det är knappt sant. Vi tog bland annat en carpaccio på tonfisk som var helt otroligt god. Lövtunt skivad, med citron, salt och svartpeppar. Nästan så man inte kunde säga om det var kött eller fisk.
När vi lämnade restaurangen var det helt fullt med folk utanför som väntade på att få komma in och få ett bord.
Vi åkte vidare till El Corte Ingles och kunde beundra de snygga parkeringarna i garaget... Varför ta en plats när man kan ta två?
Michi fick köpt sig ett par Birkenstock till de hårda golven inne i lägenheten och det blev även ett par mer somriga skor att ha här nere i Spanien.
Efter att ha slängt in påsarna hemma så gick vi ut på stan och tog en glass. Det var fullt schema hela dagen.
Senare på kvällen kom Kjell och Birgitta över på lite tapas och vi år middag på vår kvarterskrog plus ett extrastopp hos Alfonso på El Candil. Så roligt att äntligen få träffa dem här nere i Spanien. Vi har inte lyckats vara här samtidigt sedan innan covid, runt 2019.
Anna och Erik ägnar varje helg nu åt att åka runt och titta på olika ställen där de kan ha sitt bröllop. Så mycket att se och svårt att välja. Vi skall få följa med till ett när vi är tillbaka 25 september. Det de såg idag var tydligen det bästa hittills. Det finns ju så många fina ställen ute på den engelska landsbygden.
