Var lite slö i morse och tänkte hoppa upp på löpbandet istället för att springa ute. När jag satte i kontakten så var löpbandet helt dött. Inte en siffra lyste. Det blev till att sticka ut i alla fall och för första gången någonsin klarade jag att springa mer än en timme. Så häftigt! När jag var klar letade jag efter ett ställe att köpa lite vatten på, men eftersom det är fredag så var allt stängt. Hittade till slut denna lilla lokala restaurang som varit öppen i bara två veckor. De hade bara varmt vatten som jag fick serverat i en ölsejdel. Satt sedan där och pratade på malaysiska med ägaren i säkert en kvart. Han hämtade deras mest populära frukosträtt som han bjöd på. Så otroligt snällt! Folk här blir så glada när man kan språket och för mig är det nästan ofattbart vilka situationer man kan hamna i och hur trevliga människor man möter tack vare det!
När klockan närmade sig 12 så kom första gänget, Ulrika och Peter samt Helen och Ola. Det blev uppackning och en kaffe.
När det var dags för lunch åkte vi ner till Sun Café. Vi hade tänkte prova deras fantastiska barracuda, men de hade elfel så ugnen fungerade inte så vi fick välja annat på menyn.
Jag provade en "ayam kari", dvs kyckling i curry. Riset serveras så fint!
Michi dök sedan upp vid sextiden och Monika och Leif en halvtimme senare. När alla var på plats blev det middag hemma på terrassen.
Här har vi den nöjde värden :)
Nu har vi en hel helg att se fram emot tillsammans med goda vänner!
När klockan närmade sig 12 så kom första gänget, Ulrika och Peter samt Helen och Ola. Det blev uppackning och en kaffe.
När det var dags för lunch åkte vi ner till Sun Café. Vi hade tänkte prova deras fantastiska barracuda, men de hade elfel så ugnen fungerade inte så vi fick välja annat på menyn.
Jag provade en "ayam kari", dvs kyckling i curry. Riset serveras så fint!
Killarna avslutade sedan kvällen i favoritlokalen.
Nu har vi en hel helg att se fram emot tillsammans med goda vänner!
