Efter en god frukost blev det lite prat om vad vi skulle göra idag.
Beslutet blev Tonle Sap och tre tuk-tuks fixades fram. Anna, Daniel och Kevin hade en...
Marika, Hasse och Ellen hade en egen...
...och jag, Michi och Daniele hade en.
Så fort man kommer utanför staden, Siem Reap, så är man på landet och det är helt annorlunda miljö.
Platta fält, ibland vattenfyllda, sträcker ut sig åt alla håll.
Det tar ungeär en halvtimme lite drygt att komma bort till sjön. Biljetterna för en tur på 1,5 timme var rätt dyra, 20 USD. Detta att jämföra med en tuk-tuk i fyra timmar för 10.
Vi fick en egen båt i alla fall och åkte ut mot sjön.
Det var med en ung kille ombord som gick runt och gav dem som önskade nack- och skuldermassage för en dollar.
Guiden erbjöd oss passagerare att få köra båten och Michi var snabbt framme. Han har väl lite abstinens nu när det gått flera månader sedan sommaren.
Vi åkte förbi massor med flytande hus, skolor, sjukhus, kyrkor och massor av annat spännande.
Vi åkte förbi ett ställe där de byggde nya båtar.
Det blev ett stopp på en typisk turistfälla - en krokodilfarm. Tidigare fanns det tydligen krokodiler i floden och sjön, men folk tog död på dem så nu har de några stackare i en damm vid en pråm.
Man kunde också köpa fantastiskt fina...not...uppstoppade krokodiler.
Daniele hittade en liten skön hängmatta att vila i.
Michi, Anna och jag klättrade upp på en utsiktsplats på båten där vi kunde spana ut över sjön.
Michi fick smaka på någon typ av risbrännvin de hade på pråmen. Såg ju inte gott ut. En sörja med massor av bark i som var i en hink.
Kevin och Daniel ville ta kort med guiden längst fram i båten.
Sjön är hur stor som helst och ändå är den liten nu. Den hänger ihop med Mekongfloden och man kan åka hela vägen till Phnom Penh. Den är som störst under juni - juli och höjdskillnaden under året är flera meter.
Vi åkte vidare förbi en affär och köpte en säck med 50 kg ris och tog med detta till en skola alldeles brevid.
Väl tillbaka var det dags för lunch och de flesta tog nationalrätten Amok chicken. De serverar den så fint i hopvikta palmblad.
Efter lunchen gick de flesta hem, men Michi, Marika och jag gick igenom marknaden. Vi passerade en tygaffär där jag handlat en del tidigare och ägarinnan lyste upp, rusade ut och nästan kramade om mig. Kändes lite overkligt att en affärsinnehavare i Siem Reap på en lokal marknad kände igen en så... Jag kände i och för sig igen henne också :)
När det var dags för middag gick hela gänget iväg till Red Piano på Pub Street för att få i sig lite pasta och ladda inför morgondagens lopp.
Det blev till att gå direkt hem och lägga sig sedan. I morgon skall vi upp riktigt tidigt!
