07 november 2019

Mässdag nummer tre och en tur på stan

Körde igenom hall 9 och 10 idag, de sista två. Det är fortfarande fullt med folk här på mässan och hur många montrar som helst.



Vid halvettiden var jag klar och tackade för mig. Här är en bild över en liten del av mässområdet...



Jag tog tunnelbanan tillbaka mot stan och åkte en hållplats längre än "vår" station för att komma till Altstadt. Mysigt att gå in lite i affärer och kika. Det har kommit mycket julsaker nu!



Promenerade till Carlsplatz där det låg som en typ av saluhall med mest mat. 





Promenerade sedan längs vindlande gator i gamla stan och kom ner till Burgsplatz vid floden Rhen. Vädret var inte det bästa nu men jag kan tänka mig att det är fint på sommaren.



Ett stort pariserhjul stod uppställt där och man kunde äta i varje vagn. Också mer en sommaraktivitet.



Det finns vissa saker man kan sakna i Malaysia och en är sådana här fantastiska brödaffärer. Jag stod nästan och dreglade utanför fönstret.


Hittade ett danskt café där det blev lunch och en kaffe med kardemummabulle. Kändes så hemma!



Hamnade till slut vid Killepitschbutiken där det blev inhandlat lite spännande saker att ta med hem. Michi brukar alltid handla här när han är på mässan här vartannat år. Nu är lagret slut.



Tog sedan en uber hem med min tunga last och satte mig att jobba undan mina mail. Himlen blev allt svartare utanför och det såg ut att bli ett riktigt regnoväder.



Tog lite foton på lägenheten vi hyrt. Tycker vi fick mycket bra för pengarna. Stort och gott om plats för fyra personer och definitivt billigare än att hyra två hotellrum någonstans. Även läget var bra med bara några minuter till tunnelbanan och mataffärer och restauranger bara runt hörnan.





Liiiiite lustiga inredningsdetaljer kan man ju tycka, men man kan ju inte få allt :)




På kvällen blev vi utbjudna på middag av en leverantör som valt en riktig tysk restaurang med tung mat. Tog en laxbit som var riktigt god. Kyparen bar fram öl hela tiden till herrarna och satte ett streck på glasunderlägget för varje öl. När notan sedan skulle betalas så var det bara att lämna fram underlägget. Tydligen vanligt här. Kul idé!


Här är gänget: Jag, Magnus, Michi, Sohail och våra leverantörer.



Vi skrattade gott åt Max som drack öl efter öl. Kineser tål ju normalt inte så mycket. Han kallade sig själv Mr Huge Capacity. Det kunde ju bara sluta på ett sätt... Tur att han hade med kollegan Kevin i taxin hem som hade koll på var de bodde.