Hektisk maj i hela världen

När man kommer fram emot slutet av maj ser man en lätt stressad blick i de flesta föräldrars ögen. Prov, uppvisningar, skolavslutning och här också packning för att resa hem flera veckor. Helt plötsligt skall allt som inte blivit gjort under hela terminen pressas in på ett par veckor.

I måndags var det dags för sista lärarmötet och sista styrelsemötet för svenska skolan för denna terminen. Nu är det uppehåll ända till augusti. Jag och Thelma hade varit i Chow Kit och hittat en fantastisk affär med allt mellan himmel och jord som man behöver för bakning och då även hittat lite tårtattiraljer vilket kom väl till pass, för vår sekreterare i skolan, Anna-Karin, fyllde år och då kunde hon få en fin tårta på sin födelsedag :o)

På kvällen var det dags för bokklubben och vi har en eller möjligen två som kommer att lämna oss till sommaren.

I onsdags var det avtackningslunch med svenska skolan och vi var på goda restaurangen Riblee´s. Fick tips av en norska om denna restaurang i Desa Sri Hartamas med fantastiska amerikanska revbenssjäll. Och vad är det för fantastiskt med det kan man ju undra. Jo, de är gjorda med fläskkött och det är inte alltid lätt att hitta restauranger som har här, såvida de inte är kinesiska förstås. Var hemma hos Karin på kvällen, tillsammans med Jeanette, för sista omgången av American Idol. Skall det bli Adam eller skall det bli Kris som vinner? Inget lätt val.

I torsdags morse sändes American Idol omröstningen flera gånger under dagen och jag såg den 8-10 på morgonen. Huset där Karin och Jeanette bor fick trasig antenn när det var åtta minuter kvar och de fick alltså vänta ända tills kvällen och bara hoppas att ingen skulle försäga sig innan de fick se det själva... På dagen var vi i Bangsar Village II och gjorde manikyr och pedikyr. På lördag är det Manza-balen och då gäller det att vara snygg. Man får ju leva upp lite till ryktet om expathemmafru :o)

På torsdag kväll var det också konsert för Middle School och Fredrik var med och spelade saxofon. Jätteroligt att höra blåsorkestern, men när det är stråkarna vill man ju bara hålla för öronen och skrika högt. Tänk att ha ett barn som dessutom övar hemma...

Nu har vi klarat av tre veckor utan Michi och imorgon kommer han äntligen hem :o) Jag skall bara klara av lite skolavslutning på morgonen först så dyker han upp hemma vid halvfem. Nu är han efterlängtad!