Valborg och hemresa för mig

Imorse när jag skulle upp på berget igen smög jag in på vår grannes tomt för att fota hans hemska pool. Den är helt grön och har massor med grodyngelbon längs med hela kanten. Nu håller de på att röja upp på tomten så förhoppningsvis kommer det också en poolrengöring snart.

Lite finare vy upp på toppen. När man väl står det glömmer man hur jobbigt det var att komma upp.

Väl nere såg jag att vakten hade på sig tröjorna Michi tog med från Sverige sponsrade av Projob. Patrik var ju här för ett tag sedan så han tyckte det väl var kul att hjälpa till lite. Här är armen med Soft Touchs logo...

... och här har vi Projobs reklam. Stackars vakt. Han såg lite undrande ut när jag ville ta kort tills jag hade förklarat varför :)

Jag skulle ha flugit hem kl 12.25 idag men flyget blev inställt och jag blev ombokad till fem istället. Sedan gick inte planet förrän sex. Lite irriterande, helst med tanke på att det var Valborgsmässoafton. Fick olika förklaringar från olika Fireflypersonal. En sade att det var problem på Subangs flygplats och en sade att de hade för få plan. De hittar bara på. Troligen var lunchplanet för tomt och de ville spara pengar. Väl hemma hade Michi fixat en liten utekväll med Thivanka och Pattu så vi gick till Bricks and Barrels och hade en jättetrevlig kväll!

Heldag på Langkawi med bokklubben

Idag blev det en rask promenad upp till toppen av berget igen, denna gång med lite manfall, nu var vi fyra. Efter frukosten var det sedan dags för de två första att resa hem, Linda och Ulrika.

Anna-Karin, Charlotte och jag hade sedan en slapp dag vid poolen, medan Nina, Lotta och Mica stack ner till Pantai Cenang för att kika lite i affärerna där.  Vid tre kom sedan en stor taxi och hämtade dem till flygplatsen.

Det blev väldigt tomt i huset och nu var det till att sätta igång och tvätta alla handdukar m.m. så att det skulle hinna torka tills min hemresa imorgon. På kvällen åkte jag sedan ner för att äta middag på Cactus och vilka hittade jag där om inte våra grannar Liz och Pete. Mycket roligare att äta tillsammans med dem än att sitta själv!!

Väl hemma igen hade jag fått den här lilla grodan på altandörren. Det såg ut som om den svävade där den satt fast på glasrutan. Att de bara kan hålla sig kvar!!!

Heldag på Langkawi med bokklubbsgänget

Fem av de åtta som nu bodde i vårt hus samlades på morgonen vid halvnio för en promenad upp på berget till utsiktsplatsen. Det var jag, Mica, Charlotte, Linda och Nina.

Belöningen var värd mödan. Utsikten är så fin där uppe!

Väl nere igen hjälptes vi åt att fixa frukost och flytta in våra bord under tak. Parasollen vi har räcker bra när man är fyra, men med åtta tjejer så blev det lite väl mycket sol.

För dagens aktiviteter delade vi upp oss lite grand. Jag körde ner fyra tjejer till Pelangi där Jessika och Jenny bodde. Jenny slöt upp och de första fem gav sig ut på "island hopping". Jag tog med Jessika upp till oss där vi hämtade Mica, Ulrika, Jessika och Anna-Karin och gav oss iväg mot linbanan.

Vädret såg inte så jättebra ut men tjejerna vågade sig upp i alla fall.

Jag har varit uppe tidigare så jag tog en promenad runt det fina området, satt och läste lite och pratade med lite lokalbefolkning som också väntade.

Uppe var det dimmigt och svårt att se. Man kan annars se ända till Thailand.

Molnen skingrades lite i alla fall så att tjejerna fick se hur fint det kan vara.

Vi åkte sedan vidare in mot Kuah och åt lunch på The Royal Yacht Club.

De övriga tjejerna hade tagit en båt och gav sig ut bland öarna. Som alltid såg de örnar. De finns i massor här.

De var också uppe och såg Pregnant Maiden Lake, där man enligt legenden väldigt lätt blir gravid efter att ha badat där.

Andra små djur fanns att se också...

Efter turen blev det massage och sedan Sun Café och äventyr i spritbutiken brevid. En varan hade smitit in och gömt sig bakom en kyl och brandkåren kom i full utryckning och skulle hjälpa till att få ut den.

Till slut fick de tag i den och släppte sedan ut den i naturen igen. Den var ju rätt stor!

Vi övriga som kommit till huset vid halvsju började så småningom undra för ö-gruppen tagit vägen, men efter lite sms-kontakt fick vi tag i varandra och vid åtta var de hemma hos oss. Vi firade sista kvällen med lite skumpa innan det var dags att sätta sig till bords.

Alla boende hos mig hade tagit med sig ost, kex och frukt och det blev ett riktigt gästabud.

Vi som kom hem först hade satt ut massor med ljus runt poolen och på bordet och det blev riktigt fint. Här finns ju inga stadsljus så natten blir ju helt becksvart och bara stjärnorna ger ett svagt sken. Därför behövs det massor med ljus som skapar stämning.

Så var sista natten till ända. Imorgon blir det återresa till KL för alla tjejerna. Vi får se fram emot nästa år!

Bokklubben till Langkawi

Startade morgonen med en rask promenad upp på berget till den fina utsiktsplatsen. 45 minuter senare och rejält svettig var jag hemma igen. Nu smakade frukosten fantastiskt! Framåt halvett dök de första gästerna upp och ur en stor taxi ramlade Mica, Lotta D, Linda, Charlotte och Nina. 

Det blev snabbt ombyte till bikini och en drink vid poolen.

Anna-Karin anlände en timme senare och vi åkte ner till Red Tomato och köpte sallad till lunch. Ulrika K var sedan sista man in och kom framåt fyratiden.

Vi hann se mycket av djurlivet direkt. Stora hornbills flög förbi och landade i palmerna...

...och söta små dusky leaf monkey hoppade omkring i träden nedanför. 

Framåt eftermiddagen dök sedan Jessika upp tillsammans med Jenny och sedan var det presentutdelning. Här av Charlotte och Jessika.

Det var jättekul att få se alla hos oss.

Här är våra nya saker till huset som vi fick. Två kinesiska bokstöd och lite olika böcker och tidningar med träningstips till vårt nya gym. Klockrent!

Vid kvart i sju kom vår taxi och vi åkte ner till The Cliff för en fördrink.

De har Strawberry daquiris som är fantastiska och vi beställde in en hel hög.

Det var lite molnigt så solnedgången var inte optimal, men det var ändå fint. Bara skönt att sitta nere vid havet.

Vi tog sedan skorna i handen och promenerade bort längs med Pantai Cenang till restaurangen med mjuk sand mellan tårna. Vi skulle äta på Brasserie.

Här är Ulrika, Lotta och jag väntandes på vår mat.

Och här är hela gänget samlat.

Vi köpte också fem lyktor som vi skickade upp. Vinden blåste inåt land så det blev lite lurigt ett par gånger när lyktorna nästan studsade på palmerna innan de kom upp i luften.

Väl hemma var det fler stora djur som väntade på oss. Här var det en stor gecko...

... och på altandörren även en liten vandrande pinne.

Nu tackade alla för sig och somnade gott med grodornas kväkande utanför.

Äggjakt, Ikano och Air Force One

Michi och jag nästan satte oss rätt upp i sängen i morse när helt plötsligt låten "Somewhere over the rainbow" började dåna ur högtalare utanför vårt fönster. Vårt condo, Hijauan, hade sin årliga äggjakt för alla barn. De måste ha missat att påsken var förra helgen... När vi sedan åt frukost på balkongen kryllade det av små barn som sprang runt och gjorde massor av lekar med allt från fingerfärg till att hitta ägg.

Vi åkte sedan iväg till Ace Hardware i Ikano Powercentre. Jag gillar ju roliga skyltar och hittade ett par idag. Vad gäller den första skylten kan man kanske misstänka användningen av Google Translate i stället för att kolla med någon svensk...

Här var ju stavningen rätt, men den fonetiska skriften lämnar ju lite övrigt att önska. Ingen svensk inblandad här heller och ändå har Ikea satt sitt namn på den...

Vid tre kom Jeffrey och hämtade mig. Nu var det dags att åka upp för att vara på Langkawi några dagar tillsammans med nio tjejer från våra bokklubbar. Andra gången vi gör detta nu så snart kan man kalla det en tradition. I taxin ut berättade Jeffrey att Obama skulle landa på Subang klockan fyra. Såg framför mig massor av säkerhetskontroller, avstängda vägar m.m. men det gick lika snabbt som vanligt att ta sig ut till flygplatsen. Läste sedan att han skulle landa klockan fem på Royal Air Force base i Subang. Rätt som det var när vi väntade på boarding till vårt plan så damp det här stora planet ner framför ögonen på oss. Air Force One. Måste säga att det faktiskt kändes lite speciellt att se världens mest kända flygplan med en av världens mäktigaste män ombord landa framför ögonen på en!

Hann givetvis inte ta ett foto själv, men personalen på flygplatsen rusade ut och kunde fota massor. Vi passagerare fick snällt stanna inne. Jag gick bort till några som jobbade där efter ett tag och tog till malaysiskan och frågade om de fotat planet. När svaret var ja bad jag att de skulle skicka ett par bilder. Det är ju faktiskt lite roligt att ha. Vi blev sedan lite försenade då Obama med personal skulle lämna flygplatsen i lugn och ro innan andra plan fick lyfta. Väl framme på Langkawi köpte jag med mig mat hem, förberedde inför övrigas ankomst i morgon och hade en skön kväll i huset!

Pavilion och Jersey Boys

Äntligen kom jag iväg ner till Pavilion och Fitness Concept. Var tvungen att reda ut varför vi inte fått med en skivstång när vi beställde all utrustning. Det visade sig att stången tidigare hade ingått i bänken vi köpte, men inte gjorde det längre och därför hade de glömt bort att fråga om vi ville ha en. Själva stången väger 15 kg och blir ju intressant att ta med på planet till Langkawi vid tillfälle... Fick fälla alla säten i bilen och drog sedan till en muskel i höger axel när jag skulle ta ut den. Känns inte bra. När jag lämnade Pavilion var det fullt pådrag med poliser där och det visade sig att den kungliga familjen var på ingång för att handla.

På kvällen åkte Michi och jag in till Istana Budaya för att se musikalen Jersey Boys. Efter att ha hämtat ut våra biljetter åkte vi till Sassorosso och åt god italiensk middag.

Showen började 20.30 och berättade den sanna historien om gruppen Four Seasons och Frankie Valli. Det var tyvärr bara halvfullt i salongen, vilket kändes lite tråkigt för de som skulle uppträda. När vi varit på musikal i både Singapore och Malaysia är allt väldigt stillsamt. Ingen klappar med, skriker, visslar eller utmärker sig. Idag var det dock, trots att det var så få i publiken, fullt drag. Hela publiken var som förryckt och på slutet stod alla upp och dansade och klappade i händerna. Musikalartisterna sneglade på varandra och log som för att ge ett erkännande till dem som var på plats.

När vi skulle lämna teatern så höll vakter oss tillbaka och det var massa fina gäster som skulle gå först. Det visade sig att det var sultanen av Selangor som var på plats med följe. Bara massa fint folk på samma ställen som vi hela tiden :)

Vi var väldigt nöjda med kvällen och tyckte musikalen var riktigt bra. Så sällan man går så då njuter man desto mer!