23 mars 2009

Med Swea i Port Dickson

Igår var det dags för en ny utflykt med Swea och denna gång bar det av lite längre.11 tjejer plus en liten femmånaders bebis samlades för färd ner till Port Dickson, en dryg timme söder om Kuala Lumpur. Vi reste ner tillsammans för att besöka ett företag som heter Stringbedco och som gör dagbäddar. Ursprungligen gjordes den här typen av sängar i norra Indien, men traditionen har fortsatt här. Det tar 1 vecka för 4 personer att göra klart en bädd, som sedan kostar ca 1.400 RM. Ingen hög timpenning för de som jobbar med det!

När vi kom ner, efter en liten felkörning, så åkte vi längs med det turkosa havet. Tala om att man kan känna saknad efter hav och vatten när man bor mitt inne i landet... Väl framme blev vi bjudna på kaffe och Neena, som skulle visa oss runt, var fjärde generationen indiska i Malaysia, men hade studerat hela sitt liv i England och hade en sån fantastiskt underbar brittisk accent!!! Jag kunde bara sitta och njuta :o)
Efter kaffet, och lite piggare, fick vi titta runt i deras visningslokaler och sedan fick vi oss en lektion i hur själva tillverkningen går till. Inte helt lätt såg det ut.
Själva besöket avslutades med en god indisk lunch. Neenas dotter Lishia, 7 år, var med. Sån söt liten tjej som helt ogenerat satt och pratade med alla oss svenska "tanter" som kommit ner.


Innan vi åkte tillbaka till Kuala Lumpur var vi och hälsade på en tjej som nyligen kommit med i Swea, Monika, som är bosatt i Port Dickson. De hade ett helt fantastiskt hus precis vid havet och man kunde ha suttit i timmar på deras altan och bara tittat ut över Melakkasundet. Så vackert!!!!

22 mars 2009

Oj, en hel vecka har rusat förbi utan jag satt mig vid bloggen en enda gång...Illa!


I tisdags kväll hade Jeanette och Harriet bokklubb. Fantastisk lasagne och goda viner banade väg för kreativa bokpresentationer. Vad som är roligt är att vi har så olika typer av böcker med oss och det gör att man blir intresserad av att läsa helt nya genrer. Vi har allt från lättlästa strandböcker, till deckare, biografier och krigsskildringar. Själv är jag ju en inbiten läsare av deckare, men måste erkänna att jag fått tag i många andra bra böcker. Denna gång lånade jag en bok som heter Tonåringar - Om livet med nästan vuxna barn. Med en 16-åring som börjar komma ur den värsta pubertetsperioden och en 12-åring som just kommer in i den, så kan det vara roligt att läsa en bok där man säkert kan nicka igenkännande på varannan sida och inse att det är helt normalt att barn kommer i den här formen :o)

I torsdags var det dags för Sweaaktivitet igen och denna gång var det lunch på Old China Café. En gammal restaurang i Chinatown, inredd i vad som en gång var ett gammalt tvätteri. Ett smalt och högt hus med gamla tavlor på väggarna, ett kylskåp säkert från 50-talet, ruffigt och slitet, det till och med sägs spöka där, men maten är jättegod!! Hit brukar de flesta av våra gäster släpas när vi ändå är och shoppar loss i Chinatown. Nitton stycken Swea-tjejer hängde med idag, vilket var ovanligt många. Kul!

På torsdagskvällen var jag också uppe på STIL Tradings kontor för att ta lite bilder. Anna och Sandra skulle jobba. Normalt är Cecilia med också, men hon var tyvärr upptagen idag, så därför kom bara två av tjejerna med på bild. Det är så roligt att de har börjat jobba lite. Det är inte så lätt här att få något extrajobb och det är en bra erfarenhet för dem att jobba med kunder och lära sig hur man bär sig åt när man ringer upp. Andreas och Michi var också där och jag börjar förbereda för In Touch som skall komma ut med ett nytt nummer i nästa vecka.

I fredags kväll hade vi middag med tio personer här hemma. Det var gänget från fiskeresan Michi reste på tidigare i år. Sex starka grabbar åkte iväg till en insjö i djungeln och fiskade några dagar. En sann hälsoresa..."not". Till middagen ikväll hade Michi gravat lax som blev riktigt god och till detta serverades dillstuvad potatis och gravlaxsås. Mums! Man kände sig tillbakaflyttad till Sverige igen. Ett par kunde tyvärr inte komma då maken var i Sverige, men vi andra kämpade tappert till sena kvällen. Michi förärades också med en fin pokal för den fiskare som fick mest fisk under dessa dagar!
I går kväll var vi, hör och häpna, på surströmmingsskiva i vårt gamla condo, Almaspuri. Här finns en frukt som heter Durian om vilken man säger " smells lika hell, tastes like heaven". Samma sak skulle kunna sägas om surströmming, även om jag inte riktigt kan hålla med om sista delen heller. Tack och lov fanns det även god sallad, lingonbröd från Sverige, Janssons frestelse och andra godsaker så vi kunde alla bli mätta i alla fall :o)
Nu är det söndag eftermiddag. Fredrik är ute med kompisar och spelar fotboll, Anna är hemma hos en holländsk kompis, Michi är på första mötet såsom ordförande i vår bostadsrättsförening här och jag har lite tid för mig själv vid datorn. Härligt! De har slutat kalla mig för Mrs Michael på condot nu och kallar mig istället för Chairman´s wife. Bra eller dåligt... Michi ser så nöjd ut så och ... ja, man får väl ta seden dit man kommer.
Nu blev det ett långt inlägg i alla fall så får jag försöka bättra mig nästa vecka!
Tack för idag :o)


16 mars 2009

Fun Fair

Så var det dags för Fun Fair på Mont Kiara International School. Hade haft en intensiv helg, med mycket halsband som satts ihop och var uppe söndag morgon kl 8 och packade ihop det sista för att sedan vara på plats på skolan kl 9. Själva marknaden höll på mellan 10 - 15. Alltid mycket föräldrar och barn som kommer dit. Det är mest familjerna med yngre barn som kommer dit, eftersom hela Fun Fair organiseras av Elementary School, dvs klass 1-5. Jag brukar alltid stå och sälja med Karin, så det var lite ensamt nu när hon var i USA. Alltid bra att vara två så att man kan gå ett varv på marknaden och kolla in lite själv, kunna hämta en kopp kaffe eller besöka damrummet ;o) Som tur var hade jag en "stand-in" denna gång, Anna! Hon fick stå en liten stund så jag kunde ut och röra på mig lite. Härligt!
I morse bar det av till Celebrity Fitness för lite träning. Blev inget gym förra veckan så det kändes skönt, även om jag vet hur det kommer att kännas imorgon... Kan det bero på att man går dit för sällan? Det är nog bra att de stackars lårmusklerna får sig en omgång med tanke på stundande skidresa i slutet av mars. När jag kom hem var det dags för denna veckas malaysiskalektion. Fru Hanifah kommer hem till mig en gång i veckan för lite konversation. Det är ju inget måste att kunna språket här eftersom alla pratar engelska. Dessutom så är det så mycket gästarbetare från Burma, Pakistan och Bangladesh så man kan råka ut för många som inte kan språket heller. Folk här blir så enormt glada när man pratar deras språk och brukar börja prata på som tusan i tron om att man behärskar språket till fulländning, vilket jag inte direkt gör...hm. Här kommer en bild på min språkfröken:


14 mars 2009

Svärfar på besök, del 2

I tisdags kom svärfar Anders tillbaka från Indonesien till Kuala Lumpur för att stanna hos oss ytterligare några dagar. Ungefär samtidigt anlände veckans höjdpunkt i brevlådan - Göteborgs-Posten!! Söga vad man vill om allt som finns på internet, men det är allt en väldigt stor skillnad att få sitta och bläddra i en riktig tidning. Vi har valt att få hit fredagens GP varje vecka, så att man kan få sig en dos Göteborg med omnejd som handlar både om affärslivet och vad som händer för övrigt där hemma.
Tisdag och onsdag blev det mat hemma, med hjälp av Thelmas fantastiska kokkonster, men i torsdag gick vi ut på food courten i Desa Sri Hartamas. Många av er har varit där, men för att kort beskriva det är det en öppen restaurang med ca ett 30-tal små restaurangbås som säljer olika typer at mat. Stans bästa sushi, pizza och satayspett finns att äta här. All mat är fantastisk eftersom konkurrensen mellan de olika restaurangerna är så hård. Tidigare på dagen fick sig Anders en tur till Soft Touchs kontor här i Kuala Lumpur.

I fredags morse tog vi för första gången med en gäst till Wet market i Taman Tun. En wet market är väl mest att likna vid en saluhall även om standarden kan variera kraftfullt. Vårt främsta uppdrag var att handla färsk lax. Michi har nämligen tänkt göra slag i saken och grava lax här, något som vi ser fram emot stort!!! På marknaden finns alla typer av kött, fisk, frukt, grönsaker, blommor m.m. så bilen var tungt lastad när vi körde hemåt. Eftersom griskött inte är halal, dvs renlärigt muslimskt, så säljs det på bottenvåningen vid garaget. Roligt var att Anders, som jobbat mycket med mat, sade sig aldrig ha sett så fint och magert fläskkött. Gott betyg alltså :o)

Fredag kväll blev det två timmar hockey med Fredrik på Sunway Pyramide och denna gången kom jag rätt med en gång... Förra gången blev det någon liten fin sightseeingtur i mörkret. Tack för GPS kan jag bara säga! Idag har vi bara tagit det lugnt och hunnit med en tur ner till poolen för lite simning. Middagen intogs på den mycket goda köttrestaurangen, Jarrods and Rawlings. Nu har vi just vinkat av Anders som blev hämtad av den alltid lika punktlige Jeffrey.

12 mars 2009

Stadsvandring med Swea 12 mars

I torsdags var det dags för Sweautflykt. De aktiviteterna duggar tätt. Denna gång var vi hela 24 personer som hade anmält sig och vi samlades i KLCC, dvs shoppingcentret vid tvillingtornen. Eftersom vi var så många så hade vi delat upp oss i tre grupper, där Jeanette, Harriet och jag skulle leda var sin grupp. De två andra grupperna gav sig iväg när alla hade kommit, men vi hade en liten eftersläntrare och tur var väl det! När hon dök upp så kom samtidigt ett stort malaysiskt sällskap in och störtade fram till oss. Av någon outgrundlig anledning så tycker vissa av dem att det är så fantastiskt att ha vita människor med på sina foton så de omringade oss och blixtarna började hagla runt omkring oss. Vi skrattade gott! Jag var ju tvungen att ta fram kameran jag också :o)




Efter fotosessionen var avklarad gick vi ner och tog tåget, LRT, till Kampung Baru. Namnet betyder Nya Byn, men den byggdes i slutet av 1800-talet för den malaysiska befolkningen i KL. Nu är det en raritet att dessa, nästan små skjulliknande byggnader, kan finnas kvar med tanke på hur otroligt värdefull marken måste vara. Byn ligger ett stenkast från tvillingtornen. Tydligen är det komplicerade ägarförhållanden som gör det svårt för de större företagen att komma över marken, tack och lov. Det är fascinerande att se dessa små hus, med de stora skyskraporna i bakgrunden!



Promenaden gick vidare förbi Chow Kit market. Kuala Lumpurs största matmarknad. En enorm marknad, trångt, allt du kan tänka dig att köpa från grönsaker och frukt till kycklingar som fortfarande sitter levande i burar och funderar på sitt öde...Sköldpaddor, ålar, färdigskalade lökar och vitlöksklyftor. Ja, listan kan göras hur lång som helst!
Efter marknaden kom vi ut till den stora gatan, Jalan Tuanku Abdul Rahman, som är den stora huvudgatan genom den indiska delen av Kuala Lumpur. Här kryllar det av tygaffärer, med alla färger och material man kan tänka sig. I princip i varje butik finns det skräddare också. Mattaffärer, pysselaffärer och en uppsjö av små bås där de säljer och köper guld. Så roligt att se hur olika de olika stadsdelarna kan vara. Turen avslutades med lunch på Coliseum, Kuala Lumpurs äldsta biograf som också innehåller en gammal, ruffig restaurang som serverar fantastiskt kött! Fantastiskt rolig dag :o)










10 mars 2009

Verkstad hemma

På söndag är det dags för Fun Fair i skolan. Det är en marknad där föräldrar och företag utifrån kan sälja sina produkter, dessutom händer det massa saker framför allt för de mindre barnen. Det brukar finnas hoppborg, ansiktsmålning, lotterier och mängder med andra saker. Jag brukar alltid stå och sälja mina halsband där tillsammans med Karin, men nu är hon i USA.


I alla fall har jag suttit och gjort lite halsband, måste ha lite nyheter varje gång, men så tog vissa material slut, så idag blev det en tur ner till Chinatown för besök i pärlshopparna. Man hittar inte allt här och priserna är mycket högre än i Kina, MEN det är betydligt närmare!! Sedan är det bra att gå runt och titta lite för att få inspiration, se vilka material som verkar köpas in mest nu, vilka längder som gäller m.m.





I Chinatown gäller det att avvika från Petaling Street, som är kopiornas Mekka, och ta sin in på lite parallellgator och bakgator. Då finns det hur mycket material som helst och man kan lätt gå in och botanisera, bara för att sedan upptäcka att man tillbringat nästan en timme i affären...Nu är lådorna fyllda igen - som om de inte var det innan???? - och produktionen går på högvarv. Man kan ju fråga sig varför man alltid väntar in i det sista ;o)


Anna hemma från skolan idag med halsmandlar i storlek som äpplen. Sov till efter 12, men behövde säkert det. Fredrik har nu gitarrlektion med läraren Keng här hemma. Det är nu elgitarren som gäller så jag tror jag stänger in mig på kontoret lite. Fredriks läxa var att skriva ner en lista med 20 låtar han vill lära sig och spela, så kommer Keng med musik och komp, sen är det bara att köra. Fredrik tycker det är helt super!!

09 mars 2009

Sporthelg

Här har vi nu haft långhelg. Måndagen var lovdag från skolan på grund av att det var Mohammeds födelsedag. Det är fantastiskt många helgdagar här eftersom muslimska, hinduiska och kinesiska helgdagar finns att ta hänsyn till. Semestern här är ofta bara ett par veckor under året, men sammantaget med alla helgdagar är det nog nästan fem-sex veckor totalt.


Både Anna och Fredrik gillar ju att sporta och det ska gärna vara olika aktiviteter och ofta. Fredrik kör badminton, fotboll och hockey . Det är lite lustigt här för utövar man en sport i skolans regi så är säsongen bara tre - fyra månader, sedan är det dags för nästa sport. Detta för att alla skall hinna vara med och pröva flera olika sporter. Tanken är väl bra, samtidigt som det inte blir något av sporterna eftersom du inte spelar sedan på kanske åtta månader. Fredrik kör badminton och hockey utanför skolan. Fotbollen är på söndagmorgnar mellan 10 - 12, så tack och lov en riktigt mänsklig tid. Fotbollen drivs av en schweiziska pappa, som är en fullkomlig fotbollsentusiast. I och med att den drivs av en privatperson så lånar de fotbollsplanen av skolan, men kör hela året. Måste säga att man blir imponerad av alla som orkar hålla på med utomhussporter här, med tanke på att det nästan alltid är mer än 30 grader. I skuggan!!!


Anna har spelat fotboll, men säsongen slutade strax innan jul. Sedan förra veckan har hon börjat ta tennislektioner tillsammans med ett par av sina kompisar. Det är ju helt fantastiskt vilka möjligheter som finns här. Dels när du bor i ett condo så finns ju allting som swimming pool, tennisbana, squashhall m.m., dels kan du ju alltid få privatlärare till allting, som dessutom kommer hem till dig. Annas tennislärare tar 70 kronor i timmen för att komma hem och ge lektion. Helt fantastiskt! Det innebär ju att man kan alltid utöva vad man vill. Inga köer till tennisskola eller musikskolor, inga för stora grupper. Du väljer helt själv. En enorm förmån!!! Det gäller att njuta medan man kan :o)

06 mars 2009

Svärfar på besök, del 1

Då var det dags för första besöket i år. Svärfar Anders landade igår och tog för enkelhetens skull tåget från KLIA till KL Sentral där det var lätt att hämta upp honom, 10 minuter hemifrån. Taxichaufförerna har lite svårt ibland att hitta vårt condo så detta har blivit vår nya patentlösning. Lätt för de som kommer, lätt för oss som hämtar!

Idag blev det en tur runt stan, framför allt för att visa alla nya byggnader som kommit till och nu står klara sedan förra årets besök i mars. Det blir så påtagligt hur mycket som byggs när man åker runt och någon ekonomisk kris har man svårt att skönja när nya shoppingcenter öppnar varje halvår. Alltså det är någonting med Malaysier och shoppingcenter...

Nu har vi suttit på balkongen och avnjutit liten Jameson Gold, med is, för att stärka anden när myggen viner kring benen. Tur att Michi är bortrest och inte märker att jag tullar på Whiskyn :o)

Barnen var utflugna ikväll. Anna skulle med tjejerna till food courten i Desa Sri Hartamas till att börja med, för att sedan säkert dra vidare till något ställe med dans. Hämtas av föräldrar kl 24.00 och sover sedan över hos en kompis. Ja, jag har stämt av med mamman att hon skall sova där... Nya problemställningar i livet! Fredrik skippade ishockeyn för skoldans för Middle School, dvs klass 6-8. Hårda prioriteringar. Han sover sedan över hos Colin Sue från Indonesien, en nyinflyttad kille som började skolan denna terminen. Så kul med alla dessa barn från olika delar av världen!!!

Imorgon blir det väl till att skrapa ihop de trötta resterna av barn som varit vakna för sent. Vad jobbigt jag har det....."not"!!! Det blir nog till att ta hand om de trötta resterna av mig för jag skall upp 4.15 och se till att Anders kommer med taxin till LCCT för flyg till Indonesien.

05 mars 2009

Frågor på löpande band

Något som är otroligt roligt här och som skiljer sig mycket från Sverige är att man alltid blir bombaderad med frågor. Ingen fråga är för närgången eller privat eftersom det är ju bara upp till dig om du vill svara eller inte. Frågan är fri. Nyfikenheten är stor, precis om hos barn, och håller i sig hela livet.

När jag och Fredrik var och handlade en tidning häromdagen så lade jag tidningen på disken och väntade på att få reda på priset. Då kom istället en fråga: "How many children do you have?" Måste erkänna att jag fortfarande blir lite ställd och full i skratt. Ibland är nog frågorna ett sätt att få träna engelskan.

När man t.ex. tar taxi, dröjer det inte mer än 20 sekunder innan frågorna börjar hagla. Har jag då dessutom sagt vart jag skall på malaysiska så smattrar det på snabbt som tusan på fortsatt malaysiska och det blir jättesvårt att hänga med. Här blir de helt överlyckliga om man så bara kan några få ord på det inhemska språket. Under kort tid brukar sedan följande frågor komma:
How long you live here? Where do you come from? Are you married? How many children do you have? Do you work? Where do you live? Ah . your husband works, what does he do? How much you pay for your apartment? Ingen fråga är fel eller för privat. Börjar bli sådan själv nu när vi kommer hem, så folk undrar väl vad som hänt... :o)

Det roligaste var när pappa var här och hälsade på och vi var på Borneo och fick möjlighet att komma hem till en familj och äta lunch. Fick då också frågan om hur många barn vi hade. De trodde antagligen att pappa var min man. På svaret - två barn studsade frågan genast tillbaka: Why only two, you use contraceptives????
Som sagt ingen fråga är fel att ställas...svaret är upp till dig.

03 mars 2009

Födelsedagskalas med bio

Idag fyllde Cilla år och det är ju alltid ett utmärkt tillfälle att hitta på något roligt. Vi träffades några stycken i shoppingcentret 1 Utama och började med lunch på en vietnamesisk restaurang. Fantastiskt god mat! Det är ju roligt när man nu har rest en del i regionen för alla har sina favoriträtter från olika länder. Färska vietnamesiska vårrullar är en sådan favoriträtt. Mmmmm!!


Efter lunchen fick ett par troppa av, men fem oss gick vidare och gick på bio. Lustigt nog, med tanke på hur mycket tid man borde ha, så hade i princip ingen av oss varit på bio på dagtid, en vanlig vardag förut. Egentligen otroligt dumt och något man borde göra mycket oftare :o) Vi såg den fantastiska filmen "Slumdog Millionaire". Jag läste boken, som då hette "Q & A" för ett par år sedan. Nu har jag sett att boken är omdöpt till filmens namn. Tyckte redan då att boken var väldigt ovanlig och fantastiskt bra och filmen, om än lite omskriven, uppfyllde alla förväntningar. Om det är någon som vill se något så annorlunda som en lågbudgetfilm som blev succé så kan jag verkligen rekommendera den. När man tänker på att de två skådespelande barnen i början av filmen verkligen var barn tagna ur den indiska slummen så blir man ännu mer slagen av häpnad.
Körde hem vid fyratiden och himlen var helt kolsvart. Vädret har varit så skumt sista tiden. Våra första fem år innebar en regnskur att det hällregnade under en timme, oftast runt klockan tre, och sedan var det klart. Nu börjar det alltmer likna ett svenskt strilande höstregn som pågår timme ut och timme in. Inte bra, men rätt dramatiskt med åskan som mullrar och ljungande blixtar under flera timmar...

02 mars 2009

Våra husdjur

När man bor i lägenhet i Malaysia får man enligt lagen inte lov att ha husdjur. Det är klart att djur i bur fungerar väl alltid, men t.ex. katter och framförallt hundar är förbjudna. Enligt den muslimska traditionen är hundar orena djur och man vill inte riskera att möta dem i hissen eller trappuppgången. Både i vårt förra hus och detta har det funnits folk med katter eller hundar och de har blivit ombedda att "avlägsna" sina djur. Man kan förstå om det är en hund som skäller hela tiden, men annars är det ju lite synd.

Därför har vi bara vågat oss på lite mindre djur. Ett antal dvärghamstrar har passerat revy och högtidilig begravning har hållits varje gång någon har dött, vilket de gör rätt snabbt...

Nu har barnen istället varsin kanin. Fredrik har Luddelina, som namnet antyder en hona och Anna har Rex, en galen hane. Det går inte att släppa lös dem i samma rum eftersom Rex endast har radarn inställd på en sak och vi vill inte ha några kaninbebisar :o)
Just nu har Luddelina fått någon pälsinfektion som gör så att pälsen trillar av, så nu pågår dusch med specialschampoo var femte dag, medicin som skall sprutas in i munnen med en spruta - kommer ni ihåg när barnen var små??? - och salva skall strykas på varje dag. Har man inget att göra kan man ju alltid skaffa sig.
Bilderna är på en stor, tuffsig Rex som rymmer från kameran och skall in till maten i sin bur, och en nybadad Luddelina, som inte gillar duschen!!!

01 mars 2009

Läxor, läxor och åter läxor

Så var det helg igen och vad är det dags för då om inte lite läxläsning. Man skulle ju kunna tro att helgen är en tid för rekreation, leka med kompisar, sporta eller bara ligga och slappa med en god bok. Icke så!!! En hel helg är för lärarna som en oändligt lång tidsrymd som du har möjlighet att använda för att lära dig så mycket mer än vad du hinner på en vanlig skolvecka. Jag kan förstå att det är ett dilemma för lärarna, när man har barn, och föräldrar, från mer än 40 länder för kraven man ställer på skolan är så otroligt olika.
Vi svenskar har ju en syn på skolan som är lite mer avslappnad. Visst är det bra att barnen lär sig mycket, MEN det är också viktigt att ha tid för de sociala bitarna och när man är liten, att man har tid att koppla av! Tittar man på familjerna från Korea och Japan så verkar fritid vara mer av ett skällsord. Räcker inte de läxor man får i skolan så trycker man in extra lektioner i matte, engelska eller något annat man kan komma på. När vi kom hit 2004 hade Fredrik en riktigt bra kompis Yu Saito, från Japan. De kunde tyvärr bara leka på fredag eftermiddag för alla andra dagar hade han fullt program. Nu pratar vi alltså om sexåringar i första klass. Man blir alldeles beklämd.



Samma år, 2004, hade Anna en fröken som gjorde en undersökning på skolan som underlag för en mastersuppsats hon skrev på. Undersökningen skulle visa på likheter och olikheter mellan olika länders syn på läxor, fritid m.m. Säg att vi fick svara på 100 frågor. Det fanns EN enda fråga som alla länder var överens om: Det är bra med skoluniform. Visst är det frantastiskt!!! Samtidigt är det ju just detta som är så fantastiskt med att bo utomlands, man möter folk och kulturer som är så vitt skilda från vår egen och man börjar se på saker med helt nya ögon och någonstans hittar man en jämvikt där alla kan mötas.



Anna satt igår och idag med sin svenska läxa. Hon läser ju nu svenska på distans och har ett större projekt en gång per månad att skicka in. Det kan vara att läsa en bok och skriva kring detta, det kan vara att skriva ett tal till en viss publik och läsa in det och det kan vara som hon gjort nu nyligen, nationella provet i svenska för klass 9. Tack och lov är Sofia Distans inte så strikta med tiderna för det är inte helt lätt att hålla sig till tidsschemat. Nästa år blir värre med Värmdö Gymnasium. Då skall en uppgift i veckan lämnas in.


Nu håller Anna på med Ondskan av Jan Guillou som sedan skall manglas på längden och tvären. Arbetet skall lämnas in på fredag, men jag tror vi får vara glada om det kommer in till denna helgen :o)