05 maj 2010

Langkawi över Valborg

Så var det dags för Valborgshelg på Langkawi igen, denna gång för fjärde året i rad. Tyvärr kunde inte två av familjerna som varit med alla andra år komma med, Lindells och Sjöbloms. Vi var annars nio familjer som åkte iväg; vi, Wännströms, Bäckströms, Malmbergs, Holm, Häggblom-Ericsson, Johannessons, Sjönells och Mårtenssons. Några var med för första gången, andra veteraner.


På fredagkvällen, själva Valborgsmässoafton, landade vår familj vid åtta på kvällen. Innan vi fått bagage, åkt taxi och checkat in var klockan nästan halvtio och vi skyndade iväg till Oasis längre bort på Pantai Tengah där övriga gänget redan hunnit äta middag. Här äts alltid första middagen. Som vanligt bodde vi på fantastiskt trevliga Frangipani och i deras stugor på stranden. I år fick vi bättre pris och fick betala 490 för stugorna och 330 för rummen som ungdomarna bodde i. Vi fick hus 319 denna gång.

Lördagen gick helt i lathetens tecken. Ryggläge i en solstol med en god bok kändes helt ok.

Förutom åtta stycken 17-åringar hade vi även med tre 13-åringar som inte var lika roade av solstolarna som vi. Fredrik, Frida och David ville hellre åka jetski och annat lite mer aktivt.

Röda och fina var det klockan sju samling på stranden för den obligatoriska kvällsdrinken. Langkawi är ju en tax-free-ö och det är otroligt billigt att handla alla typer av alkohol här. Bra för oss, mindre bra med ett gäng 17-åringar som springer fritt... ;o) Att handla i butik här är ca 50% billigare än på KLs flygplats, så det är verkligen billigt!

Alla kom ner till stranden innan det bar av på middag åt olika håll. Anna, Cicci, Sandra och resten av gänget skulle till Sun Café och vi föräldrar skulle till Beach Garden.
Här är Lena och Göran i väntan på den fantastiska solnedgången över havet.

Det är en rolig tradition vi har att samlas en stund innan maten. Eftersom de som är med kan ha barn i lite olika åldrar så kanske man vill äta på olika typer av restauranger, men man får ändå en stund tillsammans.

Så tog vi taxi bort till Beach Garden. Visst skulle man kunna gå, det är ca 3-4 km, men i värmen har man ingen större lust.

Beach Garden är ett fantastiskt ställe som ägs av en tysk. Maten är en salig blandning av asiatiskt och västerländskt. Det allra mysigaste är att borden är uppdukade på stranden och man sitter och borrar ner sina barfotafötter i sanden som är mjuk som potatismjöl.

Förutom den vanliga menyn har de alltid en tavla med dagens specialiteter.

Ett måste på detta stället är också deras mycket goda Frozen Margharita som serveras i karaffer och med fördel dricks till hela middagen. Nu skall vi minnas att vi är i Malaysia, så styrkan på drinkarna är rätt svag, men smaken gooood.

Här samlas vi alltid för sista middagen på vår Valborgsresa. I år var det för första gången som vi inte hade någon extra dag ledigt så det blev lite komprimerat. Normalt sett har vi haft en natt i mitten där alla kan gå och äta där de vill, så att man inte får för mycket av varandra :o)

Under middagen, när barnen ätit klart, började de utforska stranden och helt plötsligt kom de springande tillbaka och ville låna kameran. De hade hittat en sandskulptur som någon gjort i form av en gravid kvinna. Den såg rätt verklig ut och barnen tyckte nästan att det var lite läskigt.

Frukosten på Frangipani är mysig och man sitter med nöje ute på deras altan med utsikt över havet. Här är det skugga på morgonen fram till klockan tio ungefär. Frukosten är en blandning av västerländskt, med omeletter, bröd och kaffe till asiatiskt med roti canai, vårrullar och massor av frukter.

Elisabeth B, en av mina kära löparkompisar, hade feber när vi reste hit, men nu på söndagen hade hon piggnat till igen, lagom till hemresan...

Vårt flyg var bokat till klockan halvfyra så vi hann med att ligga en stund på stranden i dag med och sedan få i oss en lunch innan vi checkade ut klockan två.

Och så här bra tyckte Michi att resan hade varit :o)

Väl ute på flygplatsen fanns inget plan. Det var tekniska problem med planet i KL. Martin B skulle till Sverige och hade ett första plan till Bangkok som skulle gå klockan åtta, så det var en rätt stressad man på flygplatsen. Till slut lyckades de ordna fram ett nytt plan och 17.10 kunde vi gå ombord och landade sedan strax innan 18.30 på LCCT. Martin hann med sitt plan! Inte roligt att bara sitta och titta på klockan.
Som vanligt en fantastiskt trevlig helg och vi ser redan fram emot nästa år!!!