skip to main |
skip to sidebar
Klockan ringde tidigt i morse och det var fortfarande helt mörkt ute. Det var bara att hoppa i träningskläderna och fästa på nummerlappen. Michi, stackaren, var inte bättre utan fick stanna kvar hemma. Så bar det av ner mot TV-tornet, KL Menara. Gatorna var helt öde och färden som annars kan ta 40 minuter gick på under en kvart. Började pirra lite av nerver när jag klev in på området och fick stanna upp och släppa förbi grupp B, män under 40, som just skulle springa iväg.
Fick hjälp med ett kort på mig framför tornet och det är knappt man skymtar det högt upp bakom träden. Det ser ju rätt långt borta ut så här nerifrån marken.
Träffade Lotta Stenberg och hennes dotter Lisa som också skulle springa. Lotta var i samma kategori som jag, Grupp E - women veteran, dvs kvinnor över 40, och Lisa var i grupp G, vilket var ungdomar 13-17.
En halvtimme försenat var det dags att ställa upp framför startskylten.
Loppet innebär först en kilometer uppför fram till tornet och sedan är det 2.058 trappsteg för att komma upp till toppen. Det kändes som om det gick lite bättre i år, men vi får väl se sedan. Orkade springa längre i backen och gick halva tornet innan jag stannade för vätskepaus. Skönt!
Nere på marken träffade jag Keith Schäfer som springer massor med lopp här nere. Han hade klarat loppet idag på lite drygt 19 minuter och kom in som nummer åtta bland herrar från 50 och uppåt. Grymt bra jobbat!!!
Kände mig förvånansvärt bra efter loppet och blev kanske lite stel i benen framåt kvällen, men inget större problem. Det blev en slapp och skön dag hemma. Fredrik satt klistrad vid köksbordet med sina böcker och på kvällen traskade vi i väg till B-Lab och hade lite familjemiddag tillsammans. Härligt!
Fick resultaten dagen efter och hade fått tiden 34.34.12, vilket var 20.22 sekunder snabbare än förra året. Kul att ha förbättrats lite grann i alla fall. Kom 39/115 i gruppen, 266/1044 bland alla damer samt 1.347/2.920, dvs bland alla deltagare. Får gå på det nästa år igen och kanske träna lite mer i backar. Det är nästan det jobbigaste!
