Det blev en tidig morgon när jag skulle åka till Mölndals Sjukhus. Svårt att veta hur trafiken är så här i juli. Himlen var alldeles blå och havet låg stilla.
Det var kallt och temperaturen låg bara på elva grader när jag åkte hemifrån. Inte klokt när det är 28 juli. Värmen har försvunnit ur luften och det känns som höst.
Kom i god tid till Mölndals Sjuhus. När man kommer akut får man betala samma taxa som alla här i Sverige, 300 kronor. Helt fantastiskt! Fick mina patientlappar och det stod: Utvandrad. Det kändes som 1820 när folk utvandrade till Amerika.
Allting gick bra och inget var farligt, jag skall bara vara lite observant så att jag inte får som en svart slöja över ögat. Då betyder det att näthinnan har börjat lossna och det måste åtgärdas direkt. När jag satte mig i bilen för att åka hem började oljelampan blinka och det måste fixas omgående, efter vad jag kom ihåg från bilskolan. Tror aldrig jag har behövt fylla på olja, men det gick fint! Träffade sedan Madeleine och Louise vid Ica Kode så att vi fick säga hejdå innan de åker på vidare turné.
På kvällen tog vi båten till Åstol där Birgitta och Kjell bokat bord på Åstols Rökeri.
Vi fick en fantastisk plats i solen och väldigt god mat till livs.
Det blev en fin båtfärd tillbaka, denna sjätte tur i år. Det kändes dock som höstkyla när vi satt i båten och man undrar om det kommer någon mer värme i år.
