Så var det dags att säga hejdå till Sverige efter denna korta resa på två veckor. Som alltid inför varje resa sover jag lite kasst och var klarvaken kvart över fyra. Tankarna blir alldeles för många när man vaknar på natten och alla om... man börjar fundera över gör det inte lättare att sova. Klockan sex ramlade det in ett mail med en länk för att betala avgifterna för att komma in i Malaysia och det var så skönt. Gick upp direkt och betalade Michis avgift. När jag skulle betala med samma kort trodde väl banken att det var något fel så betalningen blev nekad och min länk gick inte att använda igen. Man kan bli skogstokig. Fick maila MySafeTravel som tack och lov skickade en ny länk inom fem minuter. Använde genast ett annat kort för betalningen och allt var klart. Jag kan knappt tro det!!!
Michi var hos ostepotaten igår igen, andra gången på ungefär en vecka. Troligen är ryggen nu full med träningsvärk, vilket resulterade i att han knappt kunde komma ur sängen. Han går så illa och har superont, stackaren! Tur man är hyfsat vältränad. Resväskor och packning bars hit och dit.
Det var skönt när vi checkat in på Landvetter och var av med det mesta. Där fick vi visa pass, biljett, pcr-test och passenger locator form - pappret som visar att vi registerat var vi skall bo i England. Skönt när pappren kommer till användning i alla fall. De två handlingar vi förberett för Nederländerna var ingen intresserad av. Det var otroligt skönt att få sjunka ner i en skön fåtölj inne i loungen på Landvetter och slappa ett tag innan resan mot Amsterdam.
Allt gick bra även på Schiphol. Med tidigare rutin visste vi att vi behövde gå till gate D8 för att visa pass, boardinkort, pcr-test och passenger locator form igen. Nu fick vi en liten sticker på baksidan av bordingkortet. Bort till nästa station och visa passet och få en stämpel på stickersen. Efter det gick vi till Heinekens pub i terminalen och tog varsin stor öl. Hur god var inte den? Nu var vi säkra på att komma med planet till London. Så här har man aldrig tänkt förut när man har rest. Det var så självklart att resa med pass och biljett bara. Det är andra tider nu.
Fick fota Michi som fick lite reklamprylar i form av en keps och ett par solglasögon när han köpte öl. Det är knappt så man känner igen honom.
Den här killen satt vid ett bord på flygplatsen. Han kunde knappt prata och somnade stup i kvarten. Personalen gick och väckte honom. Fint om han missar sitt plan. Att man vågar riskera det.
När vi landat så hörde Anna av sig och kunde komma och hämta oss på Heathrow Terminal 3. Vilken lyx! Hon visste också vart testcentret hade flyttat så allt gick supersmidigt. Nu får vi bara vänta på resultaten som kommer inom 48 timmar. Skönt om vi får dem innan vi reser så det inte blir tjafs om att våra PCR-test, som kommer att vara inom 72 timmar, inte är tagna i England...
Suzanne och Greg som vi beställt våra gardiner av skulle komma och sätta upp dem imorgon. Vet inte om de fick kalla fötter när de hörde att vi just kommit. De bokade i alla fall om och ville komma idag. Anna och Erik kunde släppa in dem, just hemkomna från Nederländerna. När vi kom till lägenheten var allt klart vad gäller själva gardinerna. Rullgardinerna hade fastnat i tullen och kommer nästa vecka. Ändå skönt att få vara själva imorgon och packa i lugn och ro.
På kvällen var vi hembjudna till Anna och Erik. Erik lagade grillade kycklingspett med sataysås som var hur gott som helt. Han bjöd också på någon fin Genever han köpt när de var iväg och reste. Fredrik kom också ut från London med våra fyra resväskor han lånat för att flytta sina kläder från Elephant and Castle till Marylebone.
Det var otroligt mysigt att även få träffa den här lille familjemedlemmen igen. Han blev så glad när vi kom. Han visste knappt till sig. Kroppen gick fullständigt i vågor.
Vi kunde inte ha valt ett bättre sätt att få avsluta resan till Europa än att få träffa barnen, Erik och Pluto här. Total lycka!
