En sorgens dag idag. I morse tio i sex gick Anders bort på hemmet i Fiskebäck. Efter att i princip ha blivit friskförklarad av vad personalen trodde var Coronaviruset, blev han igår sämre igen. Nu klarade inte kroppen mer. Stor saknad och sorg för oss som finns kvar, men kanske ändå skönast för honom själv.
Sista året har Anders bott på Attendos hem i Fiskebäck, så fint alldeles brevid vattnet. I julas var vi där varje dag och pratade, spelade piano och sjöng. Sådana fina stunder tillsammans.
När Michi och jag träffades var han 55 år. Lika gammal ungefär som Michi och jag är idag. En handlingarnas man, företagsledare och otroligt social. Så kom Anna och Fredrik, 1993 och 1997 när han var 63 respektive 67 år. Det blev många somrar ute på Rörtången där vi kunde ses och vara tillsammans alla, plus flera besök i Malaysia ända fram till 2010. Jul firades tillsammans varje år i Lerum. God mat och dryck har uppskattats i varandras sällskap.
Sista året har Anders bott på Attendos hem i Fiskebäck, så fint alldeles brevid vattnet. I julas var vi där varje dag och pratade, spelade piano och sjöng. Sådana fina stunder tillsammans.
Nu får vi minnas just dessa fina stunder och all den tid vi hann få tillsammans. Hela familjen kommer nu att komma hem till Lerum från Malaysia och England. Vi får tid att minnas, skratta och gråta. Det kommer att vara välbehövligt. Stor saknad.
