Solen sken från en klarblå himmel och det var ryggläge på en solstol. Så skönt. På eftermiddagen kom Mario, vår granne, och hälsade på en stund. För första gången på länge gick vi sedan upp på berget. Det kommer upp fler och fler hus där uppe.
En kompis hade följt med oss upp också.
Ett enormt träd låg längs med vägen. Michi fick gå och ställa sig brevid så att man kan se hur stort det är!
Numera har vi alltid med en pinne när vi går den nedre delen av vägen. Det är så många vildhundar där. De är väl inte så intresserade av oss, men de blir väldigt ilskna mot Shadow. Det gäller att vara beredd.
Vår kollega Muaz skickade bild på sin familj. Deras lilla dotter hade fått kläder av oss när hon föddes och nu visade de upp henne. Här i Asien har man en, för svenskar, märklig tradition. När en kvinna fött barn så får hon inte gå ut eller träffa folk på en månad. Ofta åker hon hem till sina föräldrar och stannar där en månad och mannen ser inte sitt barn första tiden. Skumt!
En kompis hade följt med oss upp också.
Det blev middag nere på Yellow Café ikväll. Efter all lokal mat blir man ibland sugen på en riktig köttbit. Restaurangen ägs av en man från Luxemburg som kan laga till det. Sedan var det dags att åka hem och packa ihop inför tidig resa imorgon.
