Visum för Thelma

Startade morgonen med Pilates. Idag hade vi en ny tränare då Jules var i Singapore. Vi trodde vi hade blivit rätt duktiga, men snälla vänner vad jobbigt det var idag. Det finns tydligen olika nivåer... 

På eftermiddagen åkte jag och Thelma till immigration här för att förlänga hennes visum igen. Visumet går ut 17 september och vårt visum går ut 24 november så det kunde bli svårt att förlänga hennes mer än fram till vårt slutdatum. Jag tog inte med våra pass utan bara våra id-kort där det står att visumet går ut först 2018. Tyvärr hade de ju i sitt datasystem att våra visum går ut i november... Jag blev inkallad i ett förhörsrum i säkert en halvtimme. Tur att man har varit här ett tag så det inte blir obehagligt. Kunde visa på min mail och i expats system att vi skickan in om förlängning för fem år. Pratade lite malaysiska och tjänstemannen lyste upp. När han dessutom såg att jag var svensk försvann alla problem. Han hade tills för sju år sedan jobbat på ett företag och haft en svensk chef, och han måste varit bra, för plötsligt var alla problem borta och Thelmas visum förlängdes med ett år!!! I Malaysia går allt :)

På kvällen hade vi värvnings- och informationskväll om Swea för gamla och nya medlemmar och det blev hela 22 personer som kom. Vi träffades på Souled Out i Mont Kiara och det blev en jättetrevlig kväll!

Fem nya medlemmar gick med så det var ovanligt mycket vid ett tillfälle. Kul!!

Immigration här och där

Idag blev det riktigt kringflaxande för att fixa med olika visum och annat för jobbet. Började i Mutiara Damansara där Talent Corp numera har sitt kontor. Där lämnade jag in foton, lite handlingar och annat bland annat med våra fingeravtryck (!) för att förlänga våra egna visum i fem år.

Nästa stopp blev ITBM, där man lämnar in betyg för översättning till engelska. Detta gjordes nu för en ny kille som kommer ner hit i oktober. Tredje stoppet blev våra revisorer som behövde underskrivna blanketter för att hjälpa oss betala företagsskatten. Det tar sin lilla tid att ta sig runt stan!

När jag kom hem hade Fredrik fått brev av polisen. Lite nervöst var det att öppna det, tankarna for. Det visade sig att hans ID-kort, som han lyckades tappa bort på Bråvalla-festivalen, var inlämnat till polisen av någon vänlig själ. Nu hade det som tur var redan gått ut, men ringde i alla fall och bad dem klippa kortet och sedan slänga det. Det finns hopp om mänskligheten :)