23 januari 2014

Teoriprov och dags att resa till Sverige

Det blev en tidig morgon då Fredrik och jag skulle åka iväg redan klockan sju för det var dags för honom att ta sitt teoriprov. Han var riktigt nervös och jag kan förstå det. Att ta körkort är en stor händelse i ens liv och här fungerar det så att man måste klara teoriprovet innan man får gå vidare med nästa moment. Vi var först på plats och här gällde att man fick gå in och göra provet i den ordning man kom till platsen. Han såg väldigt koncentrerad ut när han satt där. Sedan kom han ut överlycklig och hade fått direkt besked på skärmen att han klarat det, Jippie! Nu kan han gå vidare till nästa steg som är mekanikerkursen.




Jag lämnade av honom vid skolan strax efter nio och gav mig direkt ut i den täta trafiken igen för att åka till Midvalley Megamall och hämta lamporna jag beställt. En stor rund sort hade kommit, men var mycket mindre än den jag beställt. Tog en liten och sedan fick de plocka ner den stora de hade i butiken så löste det sig. Det kommer bli så fint! På vägen hem blev det en tur förbi Bangsar och köpa lite pennor och block till Anna inför skolstarten i Madrid. Passade också på att ringa körskolan så nu är mekanikerkursen inbokad tills på lördag.

Skönt att komma hem och andas ut lite och börja packa. Det märks väl att man rest en del när man börjar packa samma dag man skall åka, några timmar innan, för att vara borta två veckor. Klockan två hade jag sedan bokat in manikyr så att jag skulle vara snygg på resan.



Var tvungen att ta kort på lamporna när jag kom hem igen. Det är marockansk mosaik och när man tänder dem syns inte det vita utan de lyser i olika färger för varje liten mosaikbit.




Hade bokat taxi till oss klockan halvnio. Lite i tidigaste laget men det var tur det. Steven, som hämtade oss, fick hjälpa oss med ett familjefoto innan vi gav oss iväg.




När vi väl kom iväg så var det tvärstopp i trafiken. Nervositeten satte in, skulle vi hinna fram i tid? Det hade varit en trafikolycka strax efter Eastin hotel och trafiken rörde sig knappt en millimeter. Kändes som vi kunde vinka adjö till flyget. Samtidigt fick Anna ett sms från Kim som berättade att det tagit dem två timmar att komma hem från flygplatsen. Det gjorde ju inte saken bättre... Till slut passerade vi olycksplatsen och Steven körde sedan som en fullt kvalificerad Formel-1-förare ut till KLIA så när vi väl kom fram hade vi ändå gott om tid. Som alltid var det lika skönt när bagaget var incheckat och vi väl satt på planet. Nu är vi på väg!!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar