29 december 2010

Club Med i Cherating 27 - 29 december

Måndag förmiddag vid 11-tiden satte vi oss i två bilar och styrde mot Cherating och Club Med. Michi tog med sig sina föräldrar och Fredrik och Anna körde bil nummer två med mig, Cicci och Angelika. Anna har kört till Port Dickson en gång tidigare, men detta var hennes längsta landsvägskörning hittills. Nu har hon haft körkort i drygt sju månader och kör riktigt bra!

På Club Med fick man checka in klockan tre och vi var där strax innan. Hotellet ligger jättemysigt precis vid havet och omgivet av grönska.

Michi, jag och barnen bodde i längan som hette Nuri och som låg nästan längst bort. En promenad på nästan tio minuter. Tur man ändå fick lite träning för äter gör man mest hela tiden här...

Första stoppet blev en liten dricka vid poolen när vi kommit i våra badkläder.


Poolområdet är fantastiskt med en enorm pool med restauranger och barer runt om.

Två tjejer slocknade direkt i varsin badstol. Det var mulet första dagen, men det är ju varmt ändå.

På kvällen samlades vi klockan halvåtta i baren utanför huvudrestaurangen för en drink innan middagen. Nu hade även familjen Bäckström anslutit sig.

Vi gick in till middagen som var buffet strax efter åtta. Blev för första gången lite besvikna då det var lite halvtomt på faten, personalen försökte sälja på oss vin istället för att bjuda på det som ingick och ingen plockade undan disken utan vi fick säga till. Dessutom så stängde de restaurangen redan halvtio så det blev till att äta snabbt!

Nästa morgon tog vi det lilla badtåget som gick precis utanför poolområdet och Angelika, Bärbel, Anders, Sandra, Cicci, Anna, Fredrik och jag åkte iväg till en strand som låg ca en kilometer bort.

Stranden såg inbjudande ut, men vädret visade sig från sin sämsta sida och ett lätt duggregn övergick i mer ihållande regn.

Vi fick krypa in under parasollerna som stod uppställda på stranden.


Efter en liten stund tog vi tåget, som gick varje halvtimme, tillbaka till hotellområdet. Det är ju tur att vi ändå bor här i Malaysia för om det är dåligt väder så gör det inte så mycket. Det är ändå skönt att koppla av. Mer synd om de som har rest hela vägen hit från Europa t.ex.

Onsdag morgon var det dags för den sista frukosten vid poolen innan vi skulle köra tillbaka och vi skrattade gott åt de nya hotellgästerna (?) som skulle checka in.

På hemvägen körde jag hem med svärföräldrarna och Angelika i bilen och Anna och Michi turandes om att köra den andra bilen. Några härliga dagar med släkt och vänner.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar