Samlingen var i PJ One vid butiken klockan halvnio. Michi ställde upp för fotografering med Eddie och den mekaniker som skulle med på turen som skulle gå upp till Frazier´s Hill.
Första stoppet var redan efter en knapp timme när gruppen om nio personer stannade för att äta frukost bestående av Roti Canai, en typ av indiskt bröd som man doppar i currysås. Till detta dracks den malaysiska nationaldrycken Teh Tarik. Det är ett te med kondenserad, jättesöt mjölk i så det smakar ungefär som om man lagt i fjorton skedar med socker. En klassisk malayfrukost helt enkelt. 
Med lite mat i magen var alla sedan redo för färden upp i bergen.
Vägen upp till Frazier´s Hill är snirklig och smal. Så smal så att man faktiskt inte kan mötas på den, utan vägen är öppen varannan timme för färd uppåt eller nedåt. Lite speciellt! Missar du tiden får du sitta och vänta en timme på att vägen skall öppnas igen.
Från start till mål tog turen fyra timmar, och sedan var det lika långt tillbaka igen.
Väl uppe i Frazer´s Hill var det dags för lunch och det blev Nasi Goreng America, dvs kryddstarkt stekt ris med någon blandning av kött i. Smakade gott efter den långa färden upp.
Michi hade haft lite problem med en kopplingsvajer som kärvade, men med en mekaniker i följet så var ju det inga problem att fixa!
Gruppen bestod av nio personer och sex vespor. En fantastiskt rolig tur även om Michi var helt slut när han kom hem på kvällen. Det tar på krafterna och koncentrationen när man är ute i den malaysiska trafiken.
Om jag känner Michi rätt så var detta bara den första i en lång rad av vespaturer runt KL.Ett starkt, nyväckt intresse :o)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar