Det var skönt att bara ta hissen ner till våning tre och äta frukost. Fascineras av hur många som bara sitter och tittar ner i sina telefoner. Det är så vanligt här i Asien. Barnen sitter med iPads och inga pratar med varandra.
Njöt desto mer när jag såg en pappa som gick omkring med sin lilla tjej och förklarade vad olika saker var i restaurangen.
Satte mig sedan en timme på balkongen, med min bok, medan den fortfarande låg i skugga. Läser nu en självbiografi skriven av en tjej som var med i studentupproret på Himmelska fridens torg. Otroligt bra, men otäck bok.
Sedan var det dags för dagens promenad så jag tog en Grab bort till Casa del Mar för att promenera längs med stranden hem till hotellet.
Det måste vara tråkigt att komma som turist nu under Ramadan för så mycket är stängt. Det känns lite som om Langkawi får förfalla lite. Ställen som stängt för flera år sedan står fortfarande kvar igenbommade.
Michi ville ha lite träningströjor så jag hittade ett bra ställe där jag kunde få pruta lite. Alltid kul.
Förstår att det inte är lätt att hålla sig vaken under Ramadan när man varken får äta eller dricka under hela dagen. Var inne i en strandbutik och kunde tagit med mig hälften för damen i kassan sov djupt.
Jag fick behålla mitt hotellrum ända till fyra vilket var otroligt skönt. Gott att kunna duscha efter en varm promenad och sedan slöa lite innan det var dags att åka till flygplatsen. Halvsex gick planet.
Kom hem i tid till middagen efter en hemsk taxitur från KL Sentral och hem. Han hade telefonen i ena handen, skruvade mellan radiostationer med den andra och tog varje kurva på två hjul. Vissa är galna. Det var skönt att komma hem!
