Det fick bli frukost på flygplatsen när jag väl är framme. Taxin kom lite sent så redan där hann jag bli lite orolig. Sedan var det en olycka på motorvägen till Heathrow så vi stod helt still i 25 minuter. Med tanke på vad Anna hamnade i för ett par dagar sedan färskt minne så var det nästan så jag började leta efter vilka fler flyg som skulle gå under dagen. När det väl släppte så gick det fort och jag hann till och med få i mig lite mat.
Säger bara engelsmän... Mitt plan fick klockan åtta. På raden snett framför mig satt ett par som körde i sig några stadiga rom och cola direkt. En lätt höjning av ögonbrynen och en diskret framtagning av kameran kändes som ett måste.
Michi kom och hämtade mig och det var så mysigt att ses igen. Hemma väntade även Fredrik så det var dubbel glädje. På kvällen var det dags för Miss Saigon och vi åkte in redan vid fem för att få i oss lite mat innan. Det var helt fullt i restaurangen så vi fick plats uppe i Operabaren och kunde ta varsin.... räkmacka.
Vilken föreställning det var sedan. Miss Saigon blir ju bara sorgligare för varje gång man ser den, men musiken är ju helt fantastisk.
Lilla familjen har haft det bra i Utrecht och så roligt för Wiljo och Oskar att få gosa lite.
Det var också kusinträff där Oskar och Rejk träffades. Rejk blir två i februari och Oskar har just fyllt ett. Oskar är tyngre och bara två centimeter kortare. En jättebebis.
Om bara några dagar så ses vi alla igen!
