Kontoret packas ner och vi lagar italienskt

Hemma sorteras nu sakta rum för rum. Varje dag blir det en hylla eller två någonstans. Just nu är det projekt badrum som gäller. Sortera upp alla sminksaker och annat i lådor och få ordning på allt. Då kan jag ta med överskott till England och Sverige istället för att köpa nya saker. Vårt drinkskåp fick också en genomgång. Vi hade ju köpt mycket som vi hade i vår mancave på Langkawi. Nu är allt uppsorterat efter sort och oöppnade och öppnade flaskor. Man kan ju konstatera att vi köper mer än vi dricker. Ha ha!

På eftermiddagen åkte Thelma och jag över till kontoret. Thelma började packa ner allt i köket och jag tog våra julsaker och kontorsmaterial. Jag var även nere och avslutade Michis parkeringskort så nu är en sak borta. Muaz höll på att skruva ner alla hyllor och Andreas packade och höll på att fixa med vårt utflyttningstillstånd för imorgon. Man får alltid vänta till sista sekunden här...

Alla handskar var redan packade men sedan skulle alla små krokar tas av. Det var ett långsamt arbete tills jag kom på att jag bara kunde smälla till på tråden några gånger och då flög alla av på tre sekunder. Sedan var det bara att sätta sig på huk och samla ihop dem.

Fotade av kontoret så som det såg ut idag. Flytten går imorgon och sedan kommer en firma in och fixar i ordning med städning och visst målningsarbete.

Här har vi suttit sedan 2019 så det är många år. Firman var först i vår lägenhet i Almaspuri A-P-2, därefter hyrdes ett kontor vid Plaza Damansara. Nummer tre var ett köpt kontor på Plaza Mont Kiara. Flytten gick sedan till ett hyrt kontor hos F-Secure i Bansar South och så nu här. Nästa stopp blir Neo Damansara i Damansara Perdana.

På kvällen blev det lite matlagningskurs med Thelma. Nu passade vi på med gluten och hon fick lära sig hur en riktig italiensk carbonara skall tillagas - utan grädde.

Den blev riktigt bra. Jag lyckades till och med hitta både guanciale och pecorino här i Mont Kiara.

Thelma gillar ju verkligen att laga mat och lär sig gärna nya recept. Jag har mycket jag behöver lära mig av henne också.

Michi reser från KL

Dagen gick åt till att fixa lite ärenden. Vi behövde fylla på förrådet av Omega 3 och den sorten som ska vara den bästa finns bara på ett apotek nere i Sri Hartamas.

På vägen tillbaka passerade jag Mont Kiara Plaza där det är marknad varje torsdag. Jag har inte varit där på år nästan, men just idag passade jag på att gå in. 

Det var som om det var meningen för jag hittade ett stort bokstånd. Mannen var en flyttgubbe och många som flyttar lämnar kvar sina böcker som mannen och hans fru nu sålde på marknaden. Längst fram låg den här boken och väntade på mig. Fantastiskt!

Det slutade med att jag hittade fem böcker och damen som sålde var lite orolig över att jag skulle orka bära hem dem. Fniss...

Inne i 163 såg jag dessa otroligt söta bakverk inför halloween.

Michi var hemma vid sextiden och vi hann med middag och att lägga ner de sista sakerna innan hans taxi kom klockan åtta. Nu bär det av till San Pedro de Alcantara för att lämpa av massa saker från Langkawi. Tobbe kommer ner också och de tillbringar helgen därnere tillsammans.

Som vanligt var det mycket bagage. I soptunnan finns fem stora lampor vi hade runt poolen. De kommer att bli fina på vår stora terrass.

Nu blir jag kvar här med Thelma fram till mitten av november. På olika platser igen.

Kontoret packas ner

Tog en promenad till RHB idag där vi också skulle avsluta ett par saker. Nu rensas det överallt! Passerade under motorvägen och log för mig själv när jag såg ett matstånd uppställt. I Malaysia älskar alla mat och hälsningsfrasen när man ses är ofta : Sudah makan, vilket betyder - har du redan ätit, dvs är du nöjd och belåten. Stånden ställs upp spontant varsomhelst när det är frukost, lunch eller middag.

Idag var jag på kontoret och förutom bokföring och annat så blev det även packning. På lördag går flyttlasset till det nya kontoret. På väg från vår sushilunch gick Michi och jag förbi Decathlon. Vi blev lite nyfikna för vi såg folk som provade bågskytte. Vi har gjort det en gång på Club Med och det var rätt roligt. Nu hade de någon tävling där man dels skulle slå en golfboll i ett hål, dels skjuta en nia eller tia med bågen. Vi satte båda golvbollen och lyckades sätta en tia var med pilen också. Ha ha! Michi föreslog att han skulle stå med ett äpple på huvudet när jag sköt och personalen skrattade högt. Här visar han hur han trodde att det skulle gå...

Efter middagen satte vi oss på balkongen med levande ljus och ett glas vin. Sista kvälle innan Michi sticker nu.

Dessa fem veckor tillsammans har gått fort. Vi har gjort så mycket och det har verkligen varit roligt. Nu är jag kvar här i tre veckor till för att få ihop mina dagar här och sedan ses vi när det närmar sig pappas födelsedag.

Svårt att bli av med böcker

Jag brukar springa lite senare på eftermiddagen när det inte är lika varmt, men samtidigt blir det lite en stress med att träningen finns där och måste göras. Idag tänkte jag att det är lika bra att få det gjort och var ute vid elva. Problemet var bara att det var så varmt, strålande sol från en klarblå himmel, så jag var nästan svimfärdig när jag kom hem. Tack och lov finns 100 plus här, en energidryck som är riktigt bra. Den är svår att hitta utanför Asien.

Jag håller på och går igenom våra bokhyllor. Under åren har jag haft med mig så mycket böcker hit, mest pocketböcker tack och lov. Vänner som har bott över här har också lämnat böcker. Nu har jag tagit fram en hög med fem böcker som skall läsas och sedan slängas innan jag åker härifrån i november. Pocket klarar jag av att slänga nu. Fick fram en bok om fotbollsdomaren Jonas Eriksson. Intressant läsning faktiskt och en bok jag själv aldrig skulle ha valt. Roligt att bara slumpmässigt välja böcker och se vad det blir.

Som vanligt en halvdag vid datorn med fix för jobbet. Ändå skönt att ha vänt på dagen och tränat först! Thelma lagade en ny maträtt idag med kyckling och avokado. Alltid roligt med nytt recept.

Dags att börja tänka på nästa resa

Startade morgonen med att åka upp till CIMB där vi var för tio dagar sedan för att avsluta våra kreditkort och bankkonton. Jag hade blivit ombedd att komma tillbaka efter sju arbetsdagar för att avsluta det sista. När jag nu kom, efter åtta arbetsdagar, så var inte ens kreditkorten avslutade. Hon tog dock kopia på mitt pass och tog emot ett par formulär och lovade att de skulle fixa allt så jag inte behöver komma tillbaka. Vi får väl se...

Hemma stod det packning på schemat. Michi åker på torsdag till Spanien med ett lass av saker från Langkawi och sedan vidare mot mässa i Dusseldorf. Vi hade fortfarande sex fulla plastbackar plus ett gäng tavlor. Nu är två backar tomma och kan tas till kontoret där vi packar för fullt för förestående flytt.

Nu börjar nedräkningen för våra resor igen. Det har varit skönt att ha en dryg månad på en och samma plats.

Möte med WOW Holiday homes, Temple Tree och KL

Efter dagens frukost promenerade Michi och jag ner till villa 6 för ett möte med Sami och Sabrina som driver WOW Holiday Homes. Vi hade ett möte efter att de nu har hyrt vårt hus i ett halvår. Allt verkar rulla på bra och det är ju skönt för oss alla fyra.

Vi hann med lite poolbad innan det var dags för lunch på Temple Tree där jag aldrig varit tidigare. Väldigt trevligt ställe på väg mot flygplatsen.

De hade verkligen använt gammalt material för att ge hotellet en hemtrevlig känsla.

Även hem var vårt plan försenat. Vi skulle flyga 16.35 och det var försenat till 18.30. Som tur var kunde vi boka om till 17:10 planet som inte gick förrän framåt 18-tiden det också. Sexton plan har ställts in under dagen och det är garanterat för att ASEAN håller på och att Trump landade idag. Allt för säkerheten, gissar vi. Det var skönt när vi väl satt på KLIA Express tillbaka hem.

Det var inga problem att få en taxi hem från KL Sentral så den stängda ringen av vägar verkar vara mer koncentrerad runt city plus motorvägarna till och från flygplatsen. Vi slängde in våra väskor och gick ner till Qra för att äta middag. De har ett roligt koncept där man väljer ut köttbiten man vill ha och går med den till kassan. Där får man meddela hur man vill ha det tillagat och vad man vill ha till.

Gott med en riktig köttbit. Vi har verkligen ätit så mycket god mat den här månaden. Bra för sinnet, mindre bra för vikten. Fniss... Tur vi tränar så mycket!

Mangrovetur och middag på Ritz

Michi tar tillfället att stretcha var han än är. Bra för ryggen som alltid mår lite sämre när han byter säng.

Michi tog sig sedan en sväng upp på berget medan jag och Katie promenerade ner till havet. Det kändes konstigt att passera vårt hus utan att kunna gå in.

Vid ettiden åkte vi iväg för att ta en mangrovetur. Det har vi inte gjort på flera år så det kändes roligt. Innan vi satte oss i båten gick vi iväg för att pudra näsan och jag skrattade gott åt den här skylten.

Hur hade de tänkt att man skulle få till ett bad här??? Och vem skulle vilja ta ett i det här rummet...

Vi startade turen med att åka ut på havet mellan Malaysia och Thailand.

Det duggade lite och stackars Michi som satt längst fram blev blöt och kall.

Hela området här uppe är ett naturreservat och det känns bra att det får finnas kvar.

På vissa ställen finns det fiskfarmar och hit kan man även åka och äta middag, något vi aldrig provat.

Vi passerade en stor grotta som man brukar kunna åka igenom, men nu var det högvatten så vi fick stanna på ena sidan.

Mangroveträden växer väldigt häftigt och man känner sig som Indiana Jones i djungeln. Man skulle aldrig kunna ta sig fram till fots här. Träden har frön som är som en spjutspets och de faller rakt ner till flodbotten och börjar växa.

Det var mängder med makaker på stränderna som följde oss med blicken och hoppades på mat.

På vissa ställen kom vi in i riktigt trånga kanaler och det kändes nästan trollskt.

Vi hittade även en liten "ular", en orm, som sover på dagen och jagar på natten.

Langkawi har fått sitt namn från örnar, där just lang betyder örn. Det finns två sorter, en brun och en vit. Här kryllar det av de bruna, den lite mindre arten.

Vi såg även den mer ovanliga white-bellied eagle. Honorna är störst och kan bli 90 cm långa och 2,2 meter mellan vingspetsarna. De ser majestätiska ut när de flyger.

Väl i land efter en och en halv timme på floden blev det en fika på Tanjung Rhu.

Det blev ett snabbt stopp hemma i villa 2 för lite uppfräschning och sedan iväg igen.

Nu var det dags för middag på Ritz-Carltons kinesiska restaurang. Hotellet är väldigt vackert byggt.

Katie och Michi fick ställa sig ute på terrassen och modella lite.

Nu fick vi äntligen vår pekinganka plus massor av annat gott.

Hemma träffade vi två tokayödlor. Det är vanligt att se en, men två händer inte så ofta. De är ju väldigt söta med roliga prickar som står upp. Ibland ser det ut som om de ändrar färg.

Det har varit en jättehärlig dag och varit helt ok att komma tillbaka även om vi inte bott i vårt hus.