Dags att packa upp

Michi skulle till kontoret idag och det blev frukost på balkongen. Tillbaka till denna fina utsikt.

Klockan nio gick jag iväg på zumbalektion. Så roligt att vara tillbaka.

Väl hemma igen var det dags att packa upp våra sex resväskor. Tur att vi inte har lika mycket med oss tillbaka.

När vi satt och åt middag på kvällen bet Michi till och en av hans små mjölktänder i underkäken ramlade ut. Så jobbigt, även om de levt på övertid. När Michi var 18 ville någon ha in en bild i en tandläkarbok för att det var så ovanligt att ha dem kvar så länge. Vem kunde ana att de skulle vara kvar när han var 58. Nu skall han ändå till tandläkaren snart så det är bara att ta tag i detta, men inte särskilt kul.

De första nätterna vi är tillbaka, just när vi reser åt detta hållet, så är det alltid jobbigt med sömnen. Först när man skall gå och lägga sig är man riktigt pigg. Det brukar ta en knapp vecka innan vi är i full form.