I onsdags, den 7 december, var det dags för MCF, Madeleine Children Funds, årliga jullunch på skolan. Jag hade som vanligt anmält mig att vara med, men för första gången utan Karin. Självklart inte lika roligt att stå själv, även om skolan är ett bra ställe eftersom man känner så många av dem som kommer. Hade med mig den nya kollektionen av halsband.
De nya lerkulorna hade tagit sin rundliga tid att komma från Kina. På något sätt hade de sett fel på skeppningsadress och betaladress och kulorna hade farit mer runt världen än de flesta människor gör under sin livstid. Helt fascinerande. Till slut, efter diverse telefonsamtal, hamnade de så småning om i KL i alla fall.
Under lunchen kom alla små barn i klass 3 och 4 in och sjöng ett par julsånger.
Min vän Seema, som är från Indien men som kan en del svenska efter att ha varit expat i Finland några år, var med på lunchen.
Så fantastiskt roligt med alla människor man träffar när man bor som vi gör och det finns de mest otroliga kombinationer. Kommer aldrig glömma första gången Seema ringde och jag fick prata svenska med hennes barn, som bröt på finska fastän de är från Indien. De är jätteduktiga!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar