Michi och Thelma till Langkawi

Helene och jag skulle ha gått ut och promenerat idag då hon är ledig på onsdagar. Hon var dock lite hes och vi kände att det inte var värt det. Det är bättre att jag kan hälsa på pappa någon gång ibland. Vi utrustade oss dock med telefoner och hörlurar och gick på var sitt håll, men pratade med varandra hela tiden, som om vi verkligen gick tillsammans. Allt funkar! Jag promenerade bort till bibilioteket och hämtade en bok som pappa hade beställt och lånade nummer två av Rosornas krig till mig. Väl hemma blev det en god räkmacka till lunch. Har börjat få lite känningar i lårmuskeln på vänster ben så får nog vila någon dag nu. 

Ringde också Marie på Rörtången som fyllde jämt i år och skickade över en blombukett från familjen.

Det var med stor spänning vi följde Michis och Thelmas resa till Langkawi imorse. Igår bestämde Michi sig hastigt för att han fått nog av att sitta instängd i en längenhet. Langkawi är ju så mycket bättre med trädgård, pool och att kunna röra sig på ett annat sätt. Imorse bokade de så två taxibilar för att åka till Subang flygplats. Man får bara åka en passagerare i varje bil. Chaufförerna instruerades om att hela tiden köra bakom varandra så att Michi skulle kunna hjälpa Thelma om de fastnade i någon kontroll. Taxiförarna körde med hjälp av Waze där man kan se poliskontroller och körde försiktigt andra vägar så att de till slut nådde flygplatsen utan incidenter.

På flygplatsen stod militär och kollade alla som kom in. Michi berättade att han skulle till sitt hus, och jag tror även han hade med en elräkning som bevis, och så blev båda insläppta. De checkade in väskor fyllda med maten från kyl och frys i KL. När de väl var inne kunde de andas ut. Innan de sedan gick på flyget så skulle tempen tas på alla passagerare.

Planet var nästan tomt och båda reste med mask på. Det gör ju alla i Asien.

Flygplatsen på Langkawi var helt tom med undantag för planet de kom med. Så konstig situation. Det var skönt att kunna se en beydligt mer avslappnad Michi med en kall öl i poolen. Att sitta instängd i en längenhet gjorde honom både halvt deprimerad och stressad. Nu är han glad igen :)

Extra glad blev nog den här lille krabaten också som äntligen får sällskap igen. Nu blir det en lättare tillvaro. Tydligen var det folk ute och joggade och ingen som sade något om man åkte två i en bil eller gick två och handlade.

Ytterligare positiva nyheter idag var att Fredrik fick meddelande från England att han fått pre-settled status att stanna kvar i England. Man kan söka settled status först när man varit där i fem år, så det är några månader kvar. Nu kan ingen skicka ut honom i alla fall, när England nu lämnat EU.

Det känns skönt att gå och lägga sig och veta att det går bra för familjen. Då kopplar jag av även här.