Angkor Wat half marathon race

I morse ringde klockan halvfem. Fy vad tidigt! På med träningskläder, äta ett par bananer och sedan redo för att möta våra vänner. Vad jag inte sagt till någon var att jag för första gången i mitt liv skulle ge mig i kast med en halvmara. Spännande och nervöst!

I mörkret tog vi en tuktuk tillsammans med Maria och Jonas.

Jonas Lindberg och jag stod redo i fållan för 21-kilometerslöparna och Michi fotade oss. En man till i vårt gäng skulle springa 21 och övriga valde distansen på 10 kilometer.

Här har vi Anders och Michi redo för lopp också.

Det gick bra att springa och jag klarade den första milen på lite drygt en timme utan att stanna, sedan fick jag gå lite och försöka springa så mycket jag orkade. Kom i mål på 2.42 så rätt långsamt, men mitt mål var ju att klara mig runt och det lyckades ju. Min målbild var hela tiden att Michi skulle fota mig när jag klarat det och lägga upp för familjen att se :) Här är bilden!!! Underbart att bli påhejad av hela gänget när jag kom in på målsträckan!

Kul att Maria och Jonas kom hit. I år har Maria och jag varit vänner i 40 år. Verkligen värt att fira!

Vi fick hjälp av en förbipasserande man att ta ett gruppfoto av oss med champagneglasen i högsta hugg. Det var vi verkligen värda!

Det blev ett foto framför ett av templen också.

Vi fick också syn på en elefant som de just kommit fram med till dagens turister.

När vi skulle tillbaka till hotellet hade en av tuktukarna försvunnit så vi fick knö ihop oss alla sex i en.

Efter en skön och välbehövlig dusch blev det lunch på en liten fransk restaurang.

Michi, Anders och Jonas stack senare på eftermiddagen iväg och åkte luftballong.

Därefter blev det ett besök på Bug´s Café där de åt skorpion och krokodil bland annat. Ser ju inte direkt gott ut...

På kvällen promenerade vi sedan över floden som delar Siem Reap och åt middag i närheten av Hard Rock. Det blev sedan en avslutande drink på en takterrass innan vi trötta stupade i säng. Upp tidigt i morgon igen.