Första skiddagen i Sahoro

Äntligen, efter fem långa år, var det dags att bege sig ut i backarna igen. Nästan lite nervöst. Anna hade också hyrt skidor denna gång efter att ha åkt snowboard de senaste tio åren.

Solen strålade när vi kom upp på toppen och det såg så fint ut!

Här är en stor gondollift så man åker upp väldigt bekvämt och blir varm mellan varven.

Efter två och en halvtimmes åkning var det dags för lunch. Michi hade hittat en väldigt giftig dricka...

Det blev sedan lika många timmars skidåkning på eftermiddagen. Gonddolliften stänger redan halvfyra så man slutar rätt tidigt. Vi badade sedan i det heta badet ute och mjukade upp alla muskler. Så skönt. Anna och jag fick oss sedan ett gott skratt när vi bytt om till middagen. Vi såg ut som en schackruta med exakt samma färger på oss, fast tvärtom.

Denna andra kväll provade vi restaurang Mina-mina där man äter shabu-shabu. Alla namn låter så roliga. Det är var nästan samma som Michi och jag åt häromkvällen men denna gång med seafood.

De hade en väldigt fräck ölmaskin. När man ställde glaset på tippads hela anordningen så att ölet hälldes upp utan för mycket skum.

Givetvis kollade vi showen ikväll också. Det är liksom det enda som finns att göra och man är så trött så man orkar knappt röra sig efter middagen.

Efter showen blev det en drink och vi träffade ett trevligt par från Argentina/Schweiz. De som jobbar här har ett tufft schema då de måste gå runt och mingla med gästerna fram till halvelva-elva. De är inte lediga många timmar på ett dygn.