Angkor Wat Race

Klockan fem i morse stod två tuktuk utanför hotellet och väntade på oss. Sju glada entusiaster som skulle springa Angkor Wat Race. Sex av oss skulle springa 10 km och en skulle springa 21 km. Det var alldeles kolmörkt när vi kom fram till starten.

Först ut var ett rullstolsbundet gäng som skulle ta sig runt 21 km. Strax därefter startade Kevin i halvmaran och vid halvsju kom vi iväg som skulle springa 10 km. Mitt mål var att orka springa hela vägen utan att gå och Michi, som inte har sprungit ute på nästan två år, ville bara ta sig runt, med målet att vara snabbare än sin fru. Något jag aldrig betvivlade att han skulle vara.

Jag var så nöjd när jag kom i mål. Tiden var inte så snabb, men jag klarade mitt mål att orka springa hela vägen. Det här gav mersmak! Tiden var dessutom fyra minuter snabbare än förra gången vi sprang här så det var extra kul. Min tid blev 1,09,40 och jag kom 256 av cirka 1452 damer. Michi fick tiden 1,01,09 och kom 276 av ca 1749 herrar. Inget man kan klaga på. 

Tarja och Gary kom in på 1,07 respektive 1,08 så alla låg ganska tätt.

Tobbe och Anders hade satsat på att gå runt, men Tobbe gjorde ett litet ryck på slutet och sprang blandat med gång de sista tre kilometrarna. Hans första lopp sedan lumpen så bara det var ju en prestation.

Som traditionen bjuder hade vi med lite champagne att dela på. Det var vi alla värda!!!

Nu hade solen dessutom gått upp så att vi kunde få njuta av Angkor Wat-templets silhuett.

Vi åkte sedan hem till hotellet och åt frukost och sedan blev det 1,5 timmes massage. Det gjorde allt lite ont för alla var lite ömma efter loppet.

Efter massagen bröt min mage totalt ihop så det var bara att gå hem och lägga sig. Någon liten elak matbacill som attackerade. Tur att jag hann springa loppet! Det var skönt att komma tillbaka till hotellrummet! Michi och övriga gick in till marknaden och handlade lite samt åt god lunch. Jag blev liggande hela kvällen så de hann med en middag och lite firande på stan också.

Så roligt att ha gjort detta igen. Förra året hoppade vi över eftersom alla var hemma och firade pappa när han fyllde 80. Nu är vi på gång igen.