Vi fick en lugn morgon hemma. Harry kom med sin fru för att sätta upp kamerorna på baksidan, något som skulle varit gjort när vi var borta. Då hade vi kunnat se vem som stal fläkten...
Efter ett tag dök Greg upp. Troligen hade hans kille slagit ner lampan med den långa pinnen han använder för att göra rent poolen. En sak som fick sin förklaring. Vi överlämnade även ett par svenska, rökta korvar och han blev helt överlycklig. Kul att glädja andra så lätt!
Alan skall ha en ny kille till hjälp att fixa lite i Michis man cave. Efter den försvunna fläkten, som vi nu förstår har blivit stulen av någon som klättrade över staketet på baksidan där vi inte har kamera, så börjar man bli lite misstänksam mot alla. Den nya killen stod och tittade in i vår vinkyl sånu har jag fotat alla hyllor så inget råkar försvinna...
Harry och hans fru blev klara med två nya kameror på baksidan idag. Michi hade lovat Harry lite svensk senap och korv så det fick bli ett paket fast han inte riktigt var värd det. Nu är i alla fall de två kamerorna uppsatta.
På kvällen åkte vi ner till Ambong Ambong och njöt av något kallt att dricka innan middagen på Unkaizan.
Middagen på Unkaizan var som vanligt god och personalen så söt. Tyvärr slutade det i lite katastrof. Vi har ett medlemskort som ger 20% rabatt till de som bor på ön. Lite lustigt för ofta får man ju ett kort som ger rabatt på hela notan för att man skall ta med gäster och marknadsföra restaurangen. Inte ens våra barn får rabatt när de är med! Idag hade vi i alla fall råkat glömma vårt kort och då skulle vi inte få någon rabatt. Jag förstår ju varför de har den regeln eftersom det är omöjligt för personalen att känna igen alla och veta vilka som har kort. Vi har ju dock varit där så mycket och pratar jämt med alla så de är ju väl medvetna om att vi har ett kort. Men nej, principen var viktigare än kunden. Vi fick till och med tala med kocken som väl är någon chef och han bara sade nej. Michi bara lade pengarna på disken och sade att vi aldrig kommer tillbaka. Konstigt sätt att behandla kunder på. Vi har ju lagt rätt mycket pengar där under åren...
Hemma igen körde jag igång vår brödmaskin. Man kan sätta den på timer så att vi har färskt, varmt bröd när vi vaknar imorgon bitti.
Anna var idag och fikade hemma med morfar och Gudrun i Lerum. På kvällen blev det sedan middag hemma hos Helene med familj. Fullt program!
Efter ett tag dök Greg upp. Troligen hade hans kille slagit ner lampan med den långa pinnen han använder för att göra rent poolen. En sak som fick sin förklaring. Vi överlämnade även ett par svenska, rökta korvar och han blev helt överlycklig. Kul att glädja andra så lätt!
Alan skall ha en ny kille till hjälp att fixa lite i Michis man cave. Efter den försvunna fläkten, som vi nu förstår har blivit stulen av någon som klättrade över staketet på baksidan där vi inte har kamera, så börjar man bli lite misstänksam mot alla. Den nya killen stod och tittade in i vår vinkyl sånu har jag fotat alla hyllor så inget råkar försvinna...
Harry och hans fru blev klara med två nya kameror på baksidan idag. Michi hade lovat Harry lite svensk senap och korv så det fick bli ett paket fast han inte riktigt var värd det. Nu är i alla fall de två kamerorna uppsatta.
På kvällen åkte vi ner till Ambong Ambong och njöt av något kallt att dricka innan middagen på Unkaizan.
Hemma igen körde jag igång vår brödmaskin. Man kan sätta den på timer så att vi har färskt, varmt bröd när vi vaknar imorgon bitti.
Anna var idag och fikade hemma med morfar och Gudrun i Lerum. På kvällen blev det sedan middag hemma hos Helene med familj. Fullt program!
Vi somnade gott denna vår tredje natt på Langkawi. Imorgon blir det hemresa igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar