Tillbaka i KL - hade glömt hur det är

Ha ha, har fått många goda skratt sedan jag landade i KL efter att ha suttit på ett helt fullbokat plan i tolv timmar. En riktigt skumpig färd denna gång - inte så kul. Det första jag insåg när jag klev och köpte tågbiljett är ju skillnaden i effektivitet och hantering av det engelska språket. Efter att ha kommit från ett ställe där man talar väldigt fin brittisk engelska, är det nu korthuggna meningar som är väldigt enkla.

Nästa sak som blev en flash-back var ju hur de kör. Men snälla vänner!!! Taxin jag åkte i från KL Sentral var som en liten van. När vi kom till vårt garage stod det höjd 2,2 meter. Chauffören stack ut handen genom fönstret och kände efter om det skulle funka. Jo då, det trodde han nog. När han körde in hördes ett skrapande ljud mot biltaket. När han väl kom in körde han sedan i några ledningar som gick ner från taket och fullständigt fastnade med bilen. Jag hade, dumt nog, just knäppt loss bältet för att kunna böja mig fram och peka vart han skulle köra. När han nu tvärstannade for jag fram och slog i överläppen i en metallstång och blodet rann. Som tur var så höll framtänderna... På lite lätt darrande ben tog jag mig sedan upp i lägenheten.

Så mysigt att träffa Michi och Fredrik igen! Fredrik hade på dessa fem veckor nu officiellt vuxit om Michi och är nog cirka 1,75. Stackars Michi :) Det blev härlig middag ute på balkongen. Jag kom i jeans, linne och långärmad kofta, så det blev till att snabbt ta av sig några lager! Nu är det dags att börja komma in i rutiner igen, men både Michi här och jag hemma har fått gjort extremt mycket så det känns som om hösten fått en riktigt bra start!