På Langkawi med Anette och Jeanette 16-18 november

På morgonen den 16 november kom Anette och Jeanette förbi i taxi och hämtade upp mig tjugo i åtta. Skönt att inte flyga så okristligt tidigt och hinna få iväg Anna och Fredrik till skolan. Vårt flyg skulle gå klockan tio och vi hann till och med att få i oss en kopp kaffe innan flyget.

Denna gång skulle vi bo på Sunset Beach Resort, alldeles brevid restaurant Oasis. Jeanette och Anette har bott där flera gånger, men för mig var det första gången. Vi landade elva och var vid hotellet halvtolv. Våra rum var då inte klara utan vi skulle få dem efter en timme. Vi lämnade våra väskor och gick till en kineskrog runt hörnan och tog lite lunch.

Väl tillbaka bytte vi snabbt om och kastade oss i havet. Vi stod där och kom att prata om maneter och om hur Fredrik brände sig för några år sedan och fortfarande har som ett Zorromärke på armen. När vi så gick upp ur havet slingrade sig något runt min vänstra fot och det brände till som tusan. Jag sparkade benet bakåt och lyckades sparka till mig själv på baksidan låret och lyckades bli bränd även där. Det var en äcklig manet.

Det gjorde rätt ont! Jeanette sprang upp till hotellet och fick med sig en stor flaska vinäger som vi hällde på rikligt av och sedan fick jag aloe vera av en tjej på stranden, som jag kunde smeta på när det började att klia. Det tog ungefär två - tre timmar innan allt var borta. Hela området runt foten svullnade upp och blev alldeles vitt och det såg rätt läskligt ut.

Resten av dagen förflöt stilla och lugnt i alla fall och på kvällen satte vi oss vid havet med en flaska vin och såg solen sakta gå ner i havet. Underbart vackert!!

Middagen blev sedan i grannhuset, restaurant Oasis, som serverar både västerländskt och asiatiskt. För oss blev det mest indiskt.

Nästa dag var det frukost vid halvnio. Vid bordet serverades ett glas juice och ägg efter hur man ville ha det. Inne kunde man sedan ta flingor, bröd och frukt. Alldeles lagom. Efter frukosten bänkade vi oss nere vid stranden, men skönt i skuggan till att börja med. Det är lustigt att fastän vi bor i Malaysia så går vi nästan aldrig ner till poolen. Har nog varit där max två gånger sedan i somras och därför bränner man sig lätt.

Solstolarna stod precis nedanför frukostaltanen. Fin utsikt när man åt frukost!

Det är fantastiskt att ligga och bara titta ut över den oändliga horisonten. Jeanette fick mig att ställa mig vid en palm för ett foto. Vi skrattar ibland gott åt asiaterna här när de tar kort för de skall alltid posera så.

Efter ett tag tog vi oss en promenad längs med stranden. Första stoppet blev vårt kära Frangipanihotell där vi tog oss ett dopp i poolen.

Fortsatte sedan bort mot Holiday villa, Federal Villa och Lanai hotell. Efter det tar stranden slut.

Längst bort på stranden, vid Lanai, hittade vi dessa fina skyltar som varnade för maneter. De stod uppe vid djungelkanten och inte nere vid havet som man kan tycka att de borde stå...

När vi passerade Holiday Villa på tillbakavägen så fick det bli ett dopp i den poolen också. Det är en gigantisk pool med bar i poolen. Det enda är att hotellet är jättestort, som en stor Ving-anläggning och väldigt mycket folk. De andra hotellen vi bott på är lite mindre.

På väg tillbaka till vårt hotell hittade vi sedan denna söta text som någon tagit sig tid att bygga av snäckskal.

Tillbaka på hotellet var det dags att klä på sig och gå iväg för att få lite lunch i magen.

Denna gång hamnade vi på en thailändsk restaurang som hade bland annat fantastiskt god kyckling i grön curry. Vi passade också på att prova lite olika asiatiska ölsorter.

Nästa stopp blev Sun Café där vi tog kaffe. Här fick vi också betala vår hotellräkning då de inte har någon kortläsare på Sunset Beach Resort. Tittade efter Nana, en transvestit som jobbat här i alla år och som är så trevlig. Han verkade dock inte vara kvar. Sist vi var här pratade han om att byta arbetsplats.

Fick sedan snabba oss tillbaka till hotellet för vi hade beställt massage på stranden till klockan fyra. Stressigt liv. En timmes massage kostade 80 Ringgit, dvs ca 170 kronor och då med utsikt :)

Det var inte många knop de här dagarna. Senare på kvällen åt vi middag på Beachgarden. Också ett ställe vi nästan alltid besöker när vi är på Langkawi. När vi kom dit kändes det som om det bara var svenskar och danskar där. Nästan lite av en besvikelse för det är ju inte riktigt det man söker när man reser bort.

Maten var i alla fall, som alltid, helt fantastisk. Jag åt tigerräkor indränkta i viklök. Gott!

Efter middagen promenerade vi så sakta hemåt och passerade Malibest, där Anna och hennes kompisar bodde när de var här själva. Nästan mitt emot låg ett ställe som heter Red Tomato, som Jeanette varit på och sade var mysigt och vi gick dit för en dricka. Vem ser jag servera där om inte Nana! Det blev ett roligt återseende!

Sista dagen gick Jeanette och jag upp strax innan sju och stack ut och sprang enligt vårt löparprogram. Idag skulle vi vara ute 1,5 timme varav löpning hälften. Totalt blev det nästan 11,2 km och vi kände oss fantastiskt duktiga!!! Resten av dagen ägnades på stranden och lunchen åts på Oasis. Klockan halvfyra var det dags att sätta sig på planet igen för att återvända till Kuala Lumpur. Otroligt roligt att komma ut med vänner och extra roligt att träffa Anette igen. Det enda var att vi saknade Karin som hade besök och inte kunde åka med.