En vanlig vecka i Malaysia, 8-14 november

Denna veckan har Michi varit bortrest och kommer tillbaka på söndag. På måndagen var jag inne och jobbade på kontoret och det är verkligen jättekul. Roligt att få sätta sig in i lite siffror igen. Har nu översatt den svenska resultat- och balansräkningen till engelska och skickat till vår revisor här, så att vi skall kunna greja till alla konton så att det blir samstämmighet mellan länderna. Det kommer underlätta mycket för kontoret hemma då det blir enklare att köra ihop alla olika bokslut till ett koncernbokslut.

Har varit ute och sprungit tre gånger och det börjar kännas riktigt bra. Visst är de långa passen urjobbiga, men nu kan jag faktiskt säga att "idag skall jag bara springa 30 minuter" och veta att jag klarar av det. Följer ett program som jag hämtat hem från marathon.se som löper över 20 veckor med gradvis stegring av träningen hela tiden. Första veckan var det mest gång, men nu är det mest löpning.

Fredag lunch hade Lotta bjudit hem till sig och det var riktig buffet för några tjejer. Supergott och jättetrevligt.

Anna hade oturen att bli påkörd av en motorcykel häromdagen. De kör ju helt galet och ilar fram mellan bilarna. Anna vevade ner rutan och frågade vad han höll på med och fick till svar att hennes däck stod ut och repan på bilen fanns där innan. Anna har ju ett P-körkort vilket innebär att hon har en prövotid på två år. Om man under denna tid hamnar med anmälan hos polisen kan man tvingas börja om från början. Nu har det ju redan gått ett halvår. Att göra en anmälan kostar dessutom 300 ringgit, oavsett om det är du som orsakat skadan eller ej.

På fredagseftermiddagen åkte vi till en Nissanverkstad med hennes bil för ABS-lampan hade börjat blinka och vi vill inte hon får fel på bromsarna rätt som det är. Väl på verkstaden frågade vi också vad det skulle kosta att lacka om bilen. Hemma i Sverige hade man inte ens vågat ställa frågan :) De behöver lacka om hela sidan bak på bilen samt listen på den bakre dörren. Mannen på verkstaden lade pannan i djupa vecka och sade: 400 ringgit. Då tittade jag på honom och sade på malaysiska. Detta är min dotters första bil, en motorcyklist har kört på henne och hon skall betala med egna pengar. Kan du ge ett bättre pris? Då gick han ner till 350 RM, dvs drygt 700 kronor. Helt fantastiskt! Dessutom knappt mer än vad polisanmälan skulle ha kostat. Anna var överlycklig att hennes bil skulle bli fin igen. Vågar inte ens tänka på vad det skulle kostat hemma, mer än att man skulle ha sett 1.000-lapparna fladdra iväg snabbare än vinden.

Senare på fredag kväll var det teater, eller snarare musikal, på skolan. Den hette Honk och är historien om den fula ankungen. Det var en av de bättre uppsättningarna jag sett på skolan. Bra musik, sång och agerande.

På lördagskvällen var Anna på 18-årsfest och Fredrik hade två kompisar som sov över hemma. En fullspäckad vecka som rusat förbi. Imorgon kommer Michi hem igen :)