29 maj 2009

Överraskningsmiddag med vänner

I tisdags hade jag stämt möte med Karin och Jeanette för att gå ut och äta en födelsedagsmiddag tillsammans. Jag hade blivit tillsagd att vara vid Home and Away i Desa Sri Hartamas 17.45. När jag stod där och väntade dök Karin och Jeanette upp men tog mig inte till något middagsställe utan till ett thailändskt spa som låg vägg i vägg med Home and Away. Däruppe väntade även Elisabet S och Cilla.


Först var det bara att sätta sig ute på balkongen och det serverades champagne. Finns väl aldrig något tillfälle det kan vara fel...??? Efter det fick jag välja fotmassage eller helkroppsmassage och då gjorde jag fotmassage. Har inte gjort det på hur länge som helst och det är så sköööönt!!! Tre av oss gjorde detta och två gjorde helkroppsmassage.



Efteråt bar det av till Jarrod and Rawlings i Damansara för middag. De har så gott kött!

Förrätt med glaserat päron, sallad och gorgonzolaost och varmrätt med kött direkt från delikatessdisken och till allt detta ett gott rödvin. Livet på topp! Vad vore livet utan alla goda vänner :o)










27 maj 2009

Gold class och god mat

Michi är äntligen tillbaka i KL och vi firade det med att gå på bio tillsammans med Anna. Fredrik var iväg på farvälparty hos sin svenske kompis David.

Vi åkte iväg till Midvalley Megamall och köpte biljetter till Gold Class. En normal biobiljett kostar ca 8 rm, dvs ca 18 kronor, medan en Gold class kostar 40 rm, vilket motsvarar ca 88 kronor, ungefär detsamma som en svensk biobiljett alltså. Det roliga med Gold class är att det bara finns 26 stolar i hela salongen. Stolarna är jättefåtöljer som du kan fälla och nästan få ner i liggläge med fotstöd och till detta kan man få en pläd så man kan mysa in sig totalt.

Gold Class har dessutom en egen salong utanför bion där man kan slå sig ner och vänta, en disk där du i lugn och ro kan beställa öl, dricka, mat, popcorn, godis eller vad du vill ha och som sedan serveras inne i biografen. Upplevelsen blir total. Filmen vi såg var "Angels and Demons" efter boken av Dan Brown och med Tom Hanks i huvudrollen. Filmen var inte riktigt lika bra som Da Vinci-koden, men helt ok.

Efter att ha hämtat upp Fredrik blev det middag på favoritrestaurangen just nu, Riblee´s och som tack för att vi bytte bord när ett större sällskap kom, bjöds vi på en jättegod glassdessert. Snyggt gjort!

25 maj 2009

Skolavslutning och bal på 45-årsdagen

I lördags var det dags att fylla 45. Michi satt på planet från Amsterdam, men Anna och Fredrik väckte mig med vacker sång på morgonen. Anna kröp sedan raskt tillbaka ner i sin säng, medan jag och Fredrik fick fixa till oss för att åka iväg och fira den svenska skolavslutningen.

Som vanligt samlades vi på ambassadresidenset och i år var vi nog fler än vanligt, 110 personer! Rutinerna är samma år från år: Jag hälsar välkomna, prästen kommer upp från Singapore och håller ett sommartal, alla barnen uppträder och sjunger vackert och vi avslutar med stor fikabuffet. Alla barn får dessutom ha med sig badkläder och kan bada i poolen, medan alla vuxna kan få sig en kopp kaffe och lite jordgubbstårta. Härligt!
Precis innan fikat började kom Cilla och Harriet ut med en tårta med ett ljus i och alla sjöng "Ja må hon leva". Tror aldrig jag haft så många som sjungit för mig samtidigt någonsin.
I år hade vi lite diskussioner innan skolavslutningen, då synpunkterna gått isär om vi skulle ha med bönen Fader vår eller inte. Vi hade omröstning på årsmötet, vilket verkade vara det mest demokratiska, och de flesta ville då att vi skulle ha det som vanligt, dvs med bönen. Många har ju nu gått ur svenska kyrkan. Ibland dras man lite mitt emellan vad olika grupper vill och det är inte lätt att göra alla till lags. Det är ju också lite känsligt när det är en liten grupp svenskar ute, för man vill ju att alla sociala relationer skall funka.


På kvällen kom Michi hem! Hans plan skulle ha landat tre, men var en timme försenat och landade fyra. När han sedan satt i taxin så fick den punktering och han fick vänta på en ny... Trodde knappt att han skulle komma hem, men halvsex dök han upp. Stackarn, det blev väl lite stressigt för vi skulle iväg på bal och var bortbjudna på fördrink klockan sex. Vi ramlade väl in lite senare uppklädda och tjusiga ;o)
Manza, dvs Malaysian, Australian and New Zeeland Association, stod för balen och det blev en jättelyckad kväll. Vi var trettio vänner som gick ihop och totalt var det säkert över 500 personer. God mat, liveband och mycket dans.


Medan vi var borta var Fredrik med bl.a. sina kompisar från Sverige och Canada och spelade final i ishockeyn. Kvällen blev ju ännu bättre när vi fick beskedet att de tagit guld i sin division och Fredriks svenska kompis stod för tre av de sex målen de fick in. Bra jobbat!!!

22 maj 2009

Hektisk maj i hela världen

När man kommer fram emot slutet av maj ser man en lätt stressad blick i de flesta föräldrars ögen. Prov, uppvisningar, skolavslutning och här också packning för att resa hem flera veckor. Helt plötsligt skall allt som inte blivit gjort under hela terminen pressas in på ett par veckor.

I måndags var det dags för sista lärarmötet och sista styrelsemötet för svenska skolan för denna terminen. Nu är det uppehåll ända till augusti. Jag och Thelma hade varit i Chow Kit och hittat en fantastisk affär med allt mellan himmel och jord som man behöver för bakning och då även hittat lite tårtattiraljer vilket kom väl till pass, för vår sekreterare i skolan, Anna-Karin, fyllde år och då kunde hon få en fin tårta på sin födelsedag :o)

På kvällen var det dags för bokklubben och vi har en eller möjligen två som kommer att lämna oss till sommaren.

I onsdags var det avtackningslunch med svenska skolan och vi var på goda restaurangen Riblee´s. Fick tips av en norska om denna restaurang i Desa Sri Hartamas med fantastiska amerikanska revbenssjäll. Och vad är det för fantastiskt med det kan man ju undra. Jo, de är gjorda med fläskkött och det är inte alltid lätt att hitta restauranger som har här, såvida de inte är kinesiska förstås. Var hemma hos Karin på kvällen, tillsammans med Jeanette, för sista omgången av American Idol. Skall det bli Adam eller skall det bli Kris som vinner? Inget lätt val.

I torsdags morse sändes American Idol omröstningen flera gånger under dagen och jag såg den 8-10 på morgonen. Huset där Karin och Jeanette bor fick trasig antenn när det var åtta minuter kvar och de fick alltså vänta ända tills kvällen och bara hoppas att ingen skulle försäga sig innan de fick se det själva... På dagen var vi i Bangsar Village II och gjorde manikyr och pedikyr. På lördag är det Manza-balen och då gäller det att vara snygg. Man får ju leva upp lite till ryktet om expathemmafru :o)

På torsdag kväll var det också konsert för Middle School och Fredrik var med och spelade saxofon. Jätteroligt att höra blåsorkestern, men när det är stråkarna vill man ju bara hålla för öronen och skrika högt. Tänk att ha ett barn som dessutom övar hemma...



Nu har vi klarat av tre veckor utan Michi och imorgon kommer han äntligen hem :o) Jag skall bara klara av lite skolavslutning på morgonen först så dyker han upp hemma vid halvfem. Nu är han efterlängtad!






19 maj 2009

Skillnader mellan Malaysia och Sverige

Ibland slås man av tanken på hur mycket man måste ha ändrat sig efter fem år i Asien. Med alla nya intryck så är det klart att man ser vad som är positivt och negativt här jämfört med Sverige. Jag kan fascineras över hur vi nu utan att vara rädda kastar oss ut i den högintensiva trafiken, där motorcyklarna kommer från alla håll, dvs även mot dig på motorvägen eller påfarter, där de vita strecken på gatan används som linjer att följa mellan framdäcken när man kör eller hur man kan fräckt köra om och tränga sig in utan att ens kasta ett öga på den andra föraren. Min bilkörning i Sverige lever antagligen inte längre upp till den standard den borde...

I den skandinaviska tidningen Snofida var det för några år sedan en väldigt rolig artikel om hur man vet att man bott för länge i Asien. Ju längre tiden går, desto mer kan man nicka instämmande med. Läs och begrunda följande. Du vet att du varit i Asien för länge när...

1. Du kan döda kackerlackor barfota
2. Fotavtrycken på toalettsitsen är dina egna
3. Du väntar inte längre i kö, utan går direkt fram och ställer dig först
4. Du stannar till längst ner i rulltrappan för att planera dagen
5. Du trycker på alla knappar i hissen innan du går ur den
6. Det har blivit spännande att se om du kan ta dig in i hissen innan någon hinner gå ut
7. Du tycker det är ok att betala för en toalett som du aldrig skulle gå till hemma
8. Du bedömer hur bra dina medarbetare är på att fatta beslut utifrån hur snabbt de svarar "upp till dig, sir".
9. Du har slutat fundera över hur någon som tjänar 200 USD i månaden kan köra Mercedes
10. Du accepterar att du måste köa för att få en kölapp till nästa kö
11. Du har funderat på att köpa en motorcykel som din nästa familjebil
12. Du accepterar utan att fråga mekanikers synpunkter om att bilen är sönder och att det kommer att kosta mycket att fixa den.
13. Du tycker att du sparar tid om du tar ner ditt handbagage från hyllan strax innan planet landar.
14. Du tycker att Proton och Perodua är snygga och välbyggda bilar.
15. Du går till puben med armen om din kompis
16. Du svarar i telefonen med att ropa "Hallå" mer än två gånger.
17. Du tycker det är helt ok att behöva uppreda din beställning sex gånger trots att restaurangen bara har fyra av sakerna på menyn.
18. Du tycker att en t-ben-stek med ris är helt ok.
19. Du tror att en liten vink med handleden när du korsar en starkt trafikerad gata ger dig ett kraftfält som skyddar mot all trafik.
20. Du tycker inte längre det är konstigt att det enda beslut som fattats vid ett möte är tid och plats för nästa möte.
21. Du tror på allt du läser i den lokala tidningen.
22. Du struntar i trafiksignaler och stoppskyltar
23. När du inser att piloten på planet inte talar engelska, så oroar du dig inte längre för hur han skall förstå flygledarna vid start och landning.
24. Du ser det som ett äventyr när servitören exakt rätt har upprepat din beställning och kocken lagar något helt annat.
25. Du blir inte förvånad när tre män dyker upp med en stege för att byta en glödlampa.
26. Du tycker det är helt normalt att vänta sex dagar på att få tvätten tillbaka eller att betala 50 % mer för att få den samma dag.
27. Du vet att du varit för länge i Asien när taxichaufförerna förstår vad du säger
28. Du äger en riskokare.
29. På grund av väldigt selektiv minne tror du att du kan återvända till västvärlden.
30. Du kan skaka händerna nästan perfekt torra innan du torkar av dem på byxorna.
31. Du tycker det är helt normalt att torka av händerna med Kleenex
32. Du blir inte helt fylld av avsmak när det vid bordet brevid på restaurangen sitter en fet, ful, flintskallig australiensare i femtioårsåldern med armarna om två söta tonårsflickor
33. Du blir starkt upprörd över att inflationen har fått maten på den femstjärniga restaurangen att stiga över åtta dollar.
34. Du går ut på middag med en medarbetare och trots att du känner hans fru tar han med sig sin flickvän.
35. Du blir inte förvånad när McDonalds har slut på hamburgare och KFC har slut på kyckling.
36. Du blir inte längre förvånad när du frågar servitören "Har ni cheeseburgare?" och han svarar "Ja, det har vi" och när du sedan beställer en får till svar att de tyvärr är slut.
37. Du går in på en restaurang, ber att få titta på menyn och börjar med att fråga vad som är slut.
38. Du kan gå in på ett femstjärnigt hotell orakad, i joggingbyxor, ful t-shirt och flip-flops utan att hotelledningen tittar konstigt på dig.
39. Du går in på en toalett, med fyra personer som jobbar därinnne, och det är otroligt smutsigt och det enda en person gör är att ge dig ett blad i taget av toalettpapper så du kan torka händerna.
40. Du förvandlas plötsligt till en blind idiot som inte kan vrida nacken i mer än fem grader när du parkerar. Det är också helt normalt med en vakt som blåser i en visselpipa med 3000 decibel för att hjälpa dig parkera på en tom gata, samtidigt som han vartannat andetag ropar - framåt, framåt och vinkar febrilt.

Det mest skrämmande är att man nu nickar igenkännande till i alla fall 80 procent av ovanstående. Skall man kalla sig halvasiat nu, eller...?

Nya mål i livet

Nu skall jag göra något av det dummaste man kan göra, nämligen berätta vad några av oss här i KL skall anmäla oss till. Lika bra att göra det så man inte kan komma ur det sedan...
Vi skall springa 10 km i Angkor Wat! Visst har jag sprungit några Vårruset i Göteborg och även något LadyLufsen, men träningen har det aldrig blivit så mycket av med av någon konstig anledning. Men att springa lopp är roligt, stämningen är på topp, sambamusiken spelas och folk står och ropar fram en och helt plötsligt orkar man lite extra.

Här däremot är det VARMT! och i Angkor Wat är det VARMT! Det finns väl en anledning till att loppet startar klockan sju på morgonen... Man kan springa 5, 10 eller 21 km och 10 känns som en alldeles lagom utmaning, säger jag nu...

Varje sommar har jag tagit med mig gympaskorna hem, använt dem en eller två gånger och sedan har de fått ligga och damma under sängen. Istället har dagarna spenderats med goda vänner, många sena middagar med vin och annat slarv, en god bok i hängmattan och varför inte lite goda ostbågar någon gång emellanåt.

Så fick vi idén av en kompis här, Anders Wännström, att åka till Kambodja och springa. Trevligt resmål om inte annat. Michi skall också springa, men har väl inte bestämt distansen ännu. Jag har fått med mig tre tjejer, Elisabeth Bäckström, Marie Molin och Elisabet Sjöblom. Marie och Elisabet S har sprungit en del förr så de ligger lite före, medan jag och Elisabet B verkar vara på ungefär samma nivå. Skönt att inte vara själv sist hela tiden...
Även Anna har fått med sin kompis Sandra och de tänker satsa på 5 km. Kul att de vill vara med.

Elisabet B, Marie och jag har nu tre gånger varit ute i Lake Garden och sprungit och idag klarade vi det längsta hittills, hela 5 km. Ja, jag vet, inte så imponerande kanske, men om jag klarar 10 km lätt på löpbandet så är det en helt annan historia att springa ute. Folk tittar på min högröda ansiktsfärg och ser ut som om de vill ringa 112 :o) Kanske att det här i alla fall kan sporra till att hålla igång lite bättre i sommar!

Nu skall jag natta mina sjuka barn. Båda har haft halsfluss om vartannat i helgen. Fredrik är tillbaka i skolan igen, men Anna har varit hemma både måndag och tisdag. Imorgon kommer hon nog iväg i alla fall.

Godnatt!

16 maj 2009

All-night på MKIS

Fredagen den 8 maj var det dags för middle school, dvs klass 6 - 8, att ha all-night. All-night innebär verkligen hela natten och är en aktivitet som MKIS ordnar en gång varje år. Eleverna samlas på skolan klockan nio på kvällen och hämtas upp klockan sju nästa morgon. För de som inte orkar hela natten finns en upphämtningstid vid midnatt, men efter det får ingen gå hem förrän på morgonen. Det är ett gäng trötta barn som sedan släpar sig igenom helgen, men roligt har de haft det.

För att hålla barnen vakna är det en mängd aktiviteter planerade. En stor happening var ju att Anna med band uppträdde i teatern mellan elva och tolv. Deras första riktiga spelning! Anna hade varit hemma från skolan, förkyld och utan röst, men på något mirakulöst sätt kom rösten tillbaka vid lunch och höll ända till sista låten då den sprack. Härligt att de kunde genomföra konserten!!


Skolan behöver givetvis föräldrar som ställer upp och hjälper till. Det roliga var att Cilla och jag hade ju ordnat födelsedagskalas hos oss för hela årskurs sex. Detta hade tydligen imponerat på Mrs Sicard som var ansvarig för hela projektet, så hon bad oss hjälpa till samt ragga föräldrar som kunde hjälpa till. Vi fick ihop det till slut.

Jag var på skolan klockan elva för att kunna titta på konserten och strålade givetvis samman med föräldrarna till övriga bandmedlemmar. Vi var antagligen sådär jättepinsamma som satte oss långt fram redo med våra kameror, men vad gör man... Efter konserten gick jag hem till Cilla som bor i Almaspuri, vårt gamla condo. Vi höll oss vakna med en drink på balkongen och klockan två var det dags för vårt pass. Barnen hade då "Amazing Race" och vi stod på ett par av de olika aktiviteterna. Halvfyra fick vi gå hem. Då skulle barnen se på bio, dvs sova gissar jag, och sedan var det dags för swimmingpoolen framåt morgonen följt av frukost innan upphämtningen.
Fredrik och jag somnade om gott när vi kom hem och jag fick inget liv i honom förrän efter lunch, men huvudsaken var att han och Anna verkade nöjda med kvällen... :o)

12 maj 2009

Med Swea på Scania

Den 5 maj hade vi en ny och efterlängtad aktivitet med företagsbesök. Scania hade blivit tillfrågade om de ville ta emot en grupp från Swea och förväntade sig 5-6 stycken intresserade och istället dök nästan 20 personer upp. Jag tror att de som är ute här i Asien som medföljande ofta har varit yrkesverksamma tjejer hemma, som tänker sig komma tillbaka till sina jobb när de kommer tillbaka till Sverige. Självklart kan då ett företagsbesök intressera många, som kanske själva varit på liknande arbetsplatser.

Scania hade verkligen lagt ner sin själ i besöket och gjorde det till en heldag för oss.

Vi samlades på kontoret i Shah Alam strax efter 10 och fick oss ett föredrag till livs av Peter Sjöblom. Roligt att se männen i deras yrkesroll, eftersom man annars nästan alltid bara träffas när det är resor eller någon fest. Nu fick man en lite mer inblick i vad deras arbetsdag innebär. Vi fick också lyssna till Karin som skall praktisera här i Malaysia ett år med HR och jobba med ledarutveckling. Får erkänna att jag blev lite jobbsugen igen när jag var i den miljön...

Efter föredragen fick vi gå till verkstaden och titta på hur Scania lär upp mekaniker samt även titta ute i verkstan där vi fick provsitta en brandbil :o)
Sedan bjöds det på lunch och efteråt bar det av till Port Klang där monteringen av bussar sker. Just denna dag var det lite tomt i lokalerna, men vi fick ändå vara med och se när en del av monteringen skedde.

Hela dagen var jätteintressant och det kommer definitivt att bli fler tillfällen med företagsbesök. Vi har ju både Volvo och SKF här så vi får väl se var vi hamnar nästa gång...





10 maj 2009

Langkawi över Valborg

Varje år över Valborg brukar vi resa iväg ett gäng familjer och det tenderar att bli fler och fler varje år. I år var vi 12 familjer som kom iväg plus ett tillrest par föräldrar från Sverige. För tredje året i rad åkte vi till Hotell Frangipangi vid stranden Pantai Tengah på Langkawi. Langkawi har varit bra för där kan alla "stora" barn som nu är runt 16 kan gå själva till restauranger i närheten av hotellet och slipper umgås med sina hemska föräldrar hela helgen. Det är rätt bra eftersom vi är ett så stort sällskap så blir det lite lättare att få bord på de restauranger som vi vill gå på.

Första kvällen landade vi på Langkawi vid åtta-tiden på kvällen så det blev bara att snabbt slänga in packningen på rummet och sedan promenera barfota på stranden bort till restaurang Oasis. Vi blev väldigt lyxigt behandlade på hotellet. I år hade jag bokat in alla familjer för första gången, något som Karin alltid hållit i tidigare, och när vi checkade in hade Susan på Frangipani uppgraderat oss till en helt ny byggnad och en svit. Väldigt schysst gjort av hotellet!

Oasis ligger 10 minuters promenad från vårt hotell och några av familjerna hade anlänt tidigare och tagit bord. Mysig restaurang där man sitter vid bord, med fötterna i sanden. En kall öl smakade fantastiskt efter resan och promenaden!
Fredagen, som var 1 maj, stannade de flesta av oss på stranden, medan Michi och tre till åkte iväg för att spela golf. Michi hade dock knäckt till ryggen hemma, när han skulle gå på löpbandet och fick för sig att samtidigt ta två 5 kiloshantlar i händerna. Inte bra... Så tyvärr blev det till slut ingen golf för honom utan han fick vara caddy istället. Här går man ju aldrig runt en golfbana, utan man åker så gott som alltid i en liten golfbil och då går det ju att ta sig runt i nästan vilket skick som helst.

Middagen på kvällen inleddes med den vanliga stranddrinken och därefter åkte vi bort till restaurang Beach Garden. Ytterligare en restaurang med bord på stranden, god mat och fantastiska Margueritas. Tänk att man kan ta det igenom en hel måltid?! Hittade sedan en pub med liveband alldeles vid hotellet och tog oss en tur dit innan vi gick hem.

Lördagen började bra, men vid elvatiden började regnet vräka ner. När det regnar här så regnar det ordentligt. Det blev till att sätta sig med en god bok och mysa lite. På eftermiddagen hade vi bokat in en båttur i Mangroveträsken och hade sån tur att det i princip blev uppehåll under hela turen. Vi besökte en fiskfarm, tittade på örnar, gick i en fladdermusgrotta och avslutade med middag i Barn Thai. Söndagen, vår sista dag, fortsatte i regnets tecken och på hotellet sade personalen att det skulle regna en vecka till. Väldigt ovanligt för normalt är maj en väldigt torr månad. När det regnar brukar det hällregna en timme och sedan sluta, men senaste tiden har det kunnat regna hela dagar, precis som hemma i Sverige. Halvfyra gick planet hem. Hela Langkawi är taxfree och jättebilligt så ett par flaskor skumpa hade smugit sig ner i väskan. Alltid lika gott att bjuda på :o)

08 maj 2009

Svenska skolans Simdag

Söndagen den 26 april var det dags för Svenska skolans simdag. En av höjdpunkterna som skolan anordnar! Förutom att ge lektioner till de svenska barnen har skolan lite aktiviteter även för hela familjen som brännboll och just simdagen.


Många familjer brukar dyka upp och barnen är allt från kanske fyra år och uppåt. Det är helt underbart att se de små knattarna där vissa inte ens vill hoppa i poolen när de kommer, helt plötsligt få upp ångan och börja simma för glatta livet. Totalt var det 27 barn som simmade och de tog sammanlagt 126 märken. Helt fantastiskt! En liten tjej på sex år tog 10 märken!!! Det är så häftigt när de knäcker simkoden och här har de ju alla möjligheter att göra det.


Enda nackdelen denna gång var att simmärkena inte kom fram i tid. Tidigare har vi alltid beställt från Simförbundet och fått märkena på 10 dagar och det har fungerat alldeles utmärkt. Denna gång beställde jag märkena 3 mars och sedan gick tiden. När det gått en knapp månad visade det sig att Simförbundet missat att fylla i någon blankett så märkena hade gått tillbaks och sedan skickades de igen den 6 april. Fick nu en fin kod så att man kan spåra paket via en tjänst Posten har. Följde med spänning paketet till någon hub i Paris och efter det, inga spår. Simförbundet har bett Posten att kolla vad som hänt, men ännu inga märken...

För barnen blir det ju lite antiklimax om de inte får de små märkena när de presterat så bra. Tack och lov så hade vi kvar en hel del från tidigare år, så det var bara två små barn som blev utan, förutom Simborgarmärket som ingen fick eftersom det är nytt varje år.

Nu har det snart gått två veckor till sedan senaste kontakten med Simförbundet, så snart är det väl dags för ett litet mail igen...

Tålamod, tålamod...




05 maj 2009

Variety Show på MKIS

Den 25 april var det dags för Mont Kiara-skolans Variety Show. Varje år anordnas en dag med musik för alla. Det är auditions för stora och små och många plockas ut för att få uppträda för föräldrar och vänner. I år var det 33 nummer som stod på tur så vi hade en lång eftermiddag framför oss. Föreställningen började kl 16 och var inte slut förrän efter 19!

Det är mest små barn från klass 1-5 som uppträder. Sedan ser man vissa familjer som pushar fram sina barn. Tror att en familj hade barn med i fem nummer... Många är mest söta och halvbra, andra är riktigt duktiga. Det roliga är att man varje år ser några nya förmågor. I år var t.ex. sista numret gjort av två killar som går i årskurs 11, dvs andra året på gymnasiet, Carl Hoopel och André Malmberg. De mimade till olika sånger och var utklädda under numret och man fullständigt vek sig i sätet av skratt. André är storebror till Annas kompis Cicci här och då var det extra roligt att se det!



Anna, med bandmedlemmarna Oscar Schäfer, Alex Barryman och Nick ... inledde Variety Show. Vi har inte denna spelning på dvd, men däremot har de lagt ut en tidigare spelning på youtube och här kommer länkarna.








Låten som heter Everything har Anna skrivit själv, vilket ju är extra roligt!

På fredag är det dags för skoldans för Middle School, klass 6-8, och då skall de ha spelning en hel timme. Kul!